Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AUSTRALIEN" OCH AMERIKA.
okända naturfolk. Redan Nallerer hade på 1820-talet befarit den
vål-diga Madeira, men dess förgreningar ha först på senare tid blivit bättre
bekanta, och nyligen har den brasilianske översten Hondon undersökt
stora, aldrig av vit man beträdda områden kring dess övre, östliga
tillflöden i Måtto Grosso. Med utgångspunkt från där gjorda
upptäckter deltog samme man senare, 1914, tillsammans med den amerikanske
expresidenten Roosevelt i utforskningen av en okänd flodgren, som efter
att ha nått en storlek åtminstone lika med Rhenflodens utfaller i nedre
Madeira. Ett område mellan övre Rio Negro och Orinoko har Hamilton
Rice utforskat, och ännu viktigare
äro här Koch-Griinbergs forskningar.
Till naturen erinrande om
Brasilien, men på grund av sitt mördande
klimat ännu mindre tillgängligt och
utforskat, är Guyana, och det trots
att vi här ha det enda området i
Sydamerika under direkt europeisk
styrelse. Ännu långt in på
1800-talet var knappast den yttre
kustremsan bekant, till dess bröderna
Schomburgks mångåriga, vidsträckta
resor på en gång bragte något ljus
över landet. Från senare tid böra
särskilt Coudreaus och den nyssnämnde
Koch-Grünhergs resor nämnas. En
särskild anledning till forskningar
just i de avlägsnaste och
människotommaste sträckorna ha här liksom i
flera andra sydamerikanska områden lämnats av de olika
statsstyrelsernas ständiga gränstvister, vilka föranlett utsändandet av väl
utrustade studiekommissioner, stundom under ledning av europeiska
fackmän.
Trots sin i stort sett enkla byggnad bjuder dock Sydamerika inom
sina gränser på väldiga naturmotsater. Mot Amazonas’
urskogs-slätter stå i söder de stora öppna, grässtepperna, pampas, och gent
emot båda i väster den mäktiga högfjällskedjan med dess inemot 7,000
m. höga toppar, näst Centralasiens de högsta på jorden. Och även
dessa bergsområden växla mellan urskogsklädda sluttningar i norr,
äkta bergsöknar i den mellersta delen och vilda snötoppar längre i
söder. I de nordligaste republikerna inledes raden av stora
forskningsresande genom fransmannen Boussingault, som åren 1825—31
genomreste hela området och lämnat värdefulla bidrag till kännedomen om
65
5—200848. Nordenskjöld, Den geografiska forskningen xinder 19:e årh.
Fig. 27. Jules Crevaux
(1847-82).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
