Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN FASTA LANDYTANS VETENSKAPLIGA UTFORSKNING.
om jordens avlägsna länder skridit framåt, kunna vi ej stanna vid den
första upptäckten, utan måste följa den vidare utvecklingen och se
hur bilden av landskapet och livsformerna blir allt rikare och allsidigare.
För allt det Stanley, Livingstone och Przewalski] betytt, huru
ofull-koml g är icke den bild deras berättelser givit av de nya områdena
jämförd med allt det vi nu i varje handbok kunna läsa om deras
invånare och folkstammar, djur- och växtvärld, landformer och kultur.
Men geografien nöjer sig icke med att uppställa som sitt mål att
skaffa en sådan fördjupad kännedom om jordens olika länder endast
genom att insamla detaljuppgifter om namn och naturföremål. För
att förstå det geografiska landskapet, däri inberäknat de
människosamfund som ge det liv, måste man grundligt och jämförande över
hela orden studera de naturdrag, som bygga upp detsamma. Detta
är vad vi kalla den allmänna geografien, som visserligen både till
metod och mål nära sammanhänger med andra vetenskaper, främst
geologien, meteorologien och statistiken. Man liar länge tvistat om
vilken av dessa båda huvudsidor, den speciella landbeskrivningen eller
den allmänna natur- och människogeografien, skall anses utgöra
geografiens kärna, men ingen förnekar att också en dylik allmän
utforskning av naturdragen enligt naturvetenskapliga metoder, men med
särskild hänsyn till geografiens behov, bildar ett viktigt och nödvändigt
led för att förstå den jord vi bebo.
Att i denna trånga ram söka följa hela denna vetenskapens
utveckling är naturligtvis icke möjligt, men genom att framhålla några
av de viktigaste forskningsområdena och söka belysa dem med
exempel hämtade från de trakter, där problemen klarast framträda och
därför kunna anses klassiska för vår uppfattning, torde också
totalbilden av vad det 19:de århundradet uträttat för ökad kännedom om
jordytan träda fram i klarare ljus.
Om vi skulle vilja försöka att i en enda sida av jordkunskapen
skaffa oss en god jämförande föreställning om huru det under ett visst
skede stått till med kännedomen om ett bestämt områdes geografi,
så finnes det verkligen en väg att gå, som i regel torde visa sig
framkomlig, nämligen studiet av det topografiska kartmaterial, som därstädes
föreligger. En fullgod karta vill ju framför allt visa landskapsformerna,
men den kräver tillika så grundliga och så mångsidiga förstudier och
innehåller ett så rikt material, att den högst sällan kan föreligga, ifall
icke hela kännedomen om området gått på djupet. Redan en vanlig
god översiktskarta antyder genom »vita fläckar» eller prickade linjer
att det råder betydande olikhet i vår kännedom om olika trakter, men
det är först när vi gå till det bästa och mest detaljerade källmaterialet,
som vi klart kunna se den oerhörda olikheten mellan det fina instru-
101
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
