Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLIMATET, VÄXTERNA OC.Il DJUREN.
matct, som framför allt bestämmer ett områdes växtlighet och därmed
indirekt dess djurliv och mänskliga kulturtyp. Också den djupare
förståelsen av detta samband är ett resultat av det 19:de århundradets
arbete, och återigen möta vi Humboldt såsom den man, som vid
seklets början först eller åtminstone med största framgång riktade
uppmärksamheten mot dessa frågor. Visserligen hade flere botaniska
forskare, bland dem t. ex. Linné, tidigare haft blicken öppen för vissa
av de omständigheter, som betinga växternas fördelning, och särskilt
ett arbete av Willdenow från 1790-talet är i detta hänseende märkligt,
men när Humboldt år 1805 utgav sitt »Försök till en växternas
geografi», blev han dock den förste, som i lätt tillgänglig form gav en
allmän översikt av de viktigaste fysikaliska faktorer, som ge anledning
till olika trakters olika vegetation, och han blev därigenom
banbrytaren för en ny vetenskap, som inom kort tid skulle nå en rik
utveckling. Hans försök att indela jordens hela växtvärld i 17
vegetationstyper kunde visserligen ej tränga igenom, och var väl heller icke
genomförbart, allra minst med det material, som då förelåg, men redan det
intresse, som dessa landskapsskildringar väckte, har verkat
befruktande på hela detta forskningsområde.
En av de män, som oberoende av Humboldt tidigast sysselsatt
sig med uppbyggandet av en växtgeografi, var den svenske forskaren
Göran Wahlenberg. Redan hans arbete om Lappland år 1812 åtföljdes
av en ganska god växtgeografisk karta, och han har här bland annat
visat, vilken stor betydelse årstidstemperaturen äger för
växtligheten. Senare har han utgivit liknande arbeten om Alpernas och
Kar-paternas vegetation. Icke mindre betydelsefullt blev ett 1814 utgivet
arbete av engelsmannen R. Brown, en deltagare i Flinders’ expedition
till Australien. Där blev han den förste utforskaren av jordens i
växt-geografiskt hänseende märkvärdigaste område, med en vegetation
som måste föra en skarp iakttagare till vidtgående slutsatser rörande
släktskapen mellan olika floror och utbredningen av olika familjer
och arter. Liksom Wahlenberg har också Brown senare fortsatt sina
arbeten och bl. annat efter samlingar från några av de stora engelska
expeditionerna vid århundradets början beskrivit växtlivet i flera
dittills så godt som okända områden.
Stödd på dessa sina föregångare och på den allt mera fortskridande
bearbetningen av växterna från hans egen sydamerikanska resa utgav
Humboldt 1815—17 ett nytt arbete om »växternas fördelning med
hänsyn till klimat och höjd över havsytan». Här som överallt framträder
hans klara geografiska läggning, här möta vi en genomförd jämförelse
mellan vegetationen i Europa och Amerika likaväl som skildringar
av växtlivet i olika zoner och höjdlägen, varvid växlingar och för-
126
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
