Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första perioden (Gamla tiden)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samtidigt med det att Hanno sändes söderut äfven
utrustat en upptäcktsexpedition mot norden under
ledning af HIMILKO[1].
Han uppnådde de brittiska öarna
Albion och Ierne och har liksom Hanno själf beskrifvit
sin resa, ehuru berättelsen nu är förlorad. Den fanns
dock kvar på det 3:e årh. efter Kr., då en romersk
diktare AVIENUS begagnade sig af den i ett på vers
skrifvet geografiskt verk. Himilko kallade Cornwallis
Oestrymnis, Scillyöarna Oestrymnides och då dessa
platser voro de märkvärdigaste i hela västra Europa
har Avienus användt det förra namnet om hela Europas
västkust. Att döma af Avienus’ referat har Himilko
för öfrigt mycket öfverdrifvit resans svårigheter,
talat om den täta dimma, vindstilla, ogenomträngligt
slamm och hafstång, hafsvidunder o. d., allt enligt
gammal fenikisk sed, ty på detta sätt ville man
skrämma andra folk från att företaga liknande resor.
En ännu dyrbarare handelsvara än tennet var
bernstenen, hvilken fenikerna från likaledes för
andra folk okända trakter förde till Medelhafvets
länder, där varan uppvägdes med guld. Bernstenen
kunde de erhålla redan i Nordsjön; den förekommer
i ej obetydliga mängder vid Jyllands västkust och
de nordfrisiska öarna och äfven vid Helgoland har
den förr funnits i stor mängd[2]. Det är möjligt,
men ingalunda säkert, att fenikerna utsträckt sina
färder ända till dessa trakter. Osäkert för att ej
säga otroligt är däremot, att de äfven inträngt i
Östersjön, hvars bernsten de mycket väl på annat
vis kunnat förskaffa sig antingen på sådant sätt,
att den fördes västerut till Nordsjön eller tvärs
öfver mellersta Europa till Svarta hafvet. Äfven
tennet från Brittannien har bevisligen delvis förts
på en liknande väg till Medelhafvet nämligen genom
Seines och Rhones bäcken till Massilia[3].
Men fenikerna hafva icke blott rest i västerväg,
utan de hafva äfven styrt sina färder åt
östern. Vi hafva redan nämnt en färd genom Röda
hafvet, Farao Nekos expedition; men denna var
ingalunda enastående. Egendomligt nog träffa vi vid
Persiska viken två par städer, som buro de fenikiska
stadsnamnen Tyros och Arados, det ena paret vid vikens
inlopp midt emot ön Ormudz, det andra paret i vikens
mellersta del, på Bahreinöarna. Herodotos
säger[4] att
de persiska annalerna berättade om att fenikerna
skulle hafva utvandrat från dessa trakter, men
troligare är Humboldts åsikt, att de med dessa namn
uppkallat handelsfaktorier i dessa nejder. De hafva
både till lands och vatten besökt det mellersta Asien,
och bland målen för dessa resor har särskildt landet
Ophir blifvit ryktbart, från hvilket de hämtade guld,
ädla stenar, elfenben, sandelträ, dyrbara kryddor m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
