Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde perioden (De stora upptäckternas tid 1492 - omkr. 1600)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och falska beskyllningar, som hans fiender och
afundsmän framställt och hvilka föranledt, att man
beröfvat honom regeringen i Mexiko, samt mottogs
af Karl V med stora hedersbetygelser, och erhöll
rika donationer i Mexiko, men däremot fick han ej
tillbaka regeringsmakten utan blott öfverkommandot
öfver trupperna. Han återvände 1530 och upptog snart
sina upptäcktsplaner. Redan 1527 hade han afsändt
en eskader under ALVARO DE SAAVEDRA öfver den Stora
oceanen för att åstadkomma en förbindelse mellan Nya
Spanien och Kryddöarna. Nu riktade han sina planer
mot norden. År 1532 utrustade han sin kusin DIEGO
HURTADO DE MENDOZA med två skepp ifrån Acapulco, som
just Cortez gjort till Mexikos hufvudhamn på västra
kusten, och Mendoza upptäckte den lilla ögruppen
Las tres Marias samt kom till Culiacan i Sonora,
hvarifrån han seglade öfver till halfön Kalifornien,
där han blef mördad af sitt folk. Det ena skeppet
gick sedan under, det andra kom lyckligt tillbaka.
Af en ny expedition, som Cortez utsände 1533,
upptäckte det ena fartyget under befäl af HERNANDO
DE GRIJALVA Revilla-Gigego-gruppen samt återvände
följande år till Nya Spanien. Nu beslöt han att själf
göra en upptäcktsresa, och seglade i april 1535 från
Chamatla (23° n. br.) öfver till den Kaliforniska
halfön, som han nådde i La Paz-bukten, hvarefter han
följde kusten mot norr under en kortare sträcka. Hans
afsikt att här grunda en koloni kunde i följd af
landets fattigdom icke sättas i verket. I början af
1537 återkom han till Acapulco. Redan följande år
sände han dock en ny expedition under FRANCISCO DE
ULLOA till dessa trakter. Denne styrde väster om
Kalifornien, där han åtminstone nådde en udde, som
kallades Punta del Eugaño, och hvilken sannolikt låg
några grader norr om n. v. Punta S. Eugenio, möjligen
vid 31° n. br. Härifrån hemsände han ett fartyg, som
blifvit skadadt, själf hördes Ulloa däremot aldrig af.
Detta var Cortez sista upptäcktsföretag. Vicekonungen
DON ANTONIO DE MENDOZA (1535–1557) förbjöd honom att
offra mera människor på dessa olyckliga resor. Så
väl till följd af detta förbud, hvilket Cortez ansåg
inkräkta på sitt militära öfverkommando, som af andra
tvister med vicekonungen begaf han sig 1540 för andra
gången till Spanien, där dock konungen icke ville
lyssna till hans klagomål. Han väntade i åratal på
ett gynnsamt utslag, men fick det aldrig. Han afled
slutligen i sitt fosterland den 2 dec. 1547, i en
by nära Sevilla, 63 år gammal. Hans ben fördes 1562
till Mexiko, men bortkommo under ett uppror 1823. –
Cortez var trots sina fel en ädel och stor karaktär,
en hjälte, som icke har sin öfverman, och på
samma gång en man med god bildning och vetenskapliga
intressen. Han är den störste af de spanske eröfrarne
och en af sitt lands utmärktaste söner.
Äfven andra upptäcktsresor, än dem Cortez utrustade,
utgingo vid denna tid från Nya Spanien. År 1530 fick
öfverdomaren NUÑO DE GUZMAN af en indian höra talas
om, att i norden läge ett land Tejos, i hvilket
funnos sju städer, där hela gator voro fulla af
juvelerarebutiker. Vägen dit skulle under 40 dagar
leda genom en öken. Naturligtvis begaf sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
