Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde perioden (De stora upptäckternas tid 1492 - omkr. 1600)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sökte denna i sydligare trakter och sålunda kommo att
upptäcka delar af det Nordamerikanska fastlandet,
vilja vi i detta sammanhang beskrifva de nämnda
upptäcktsresorna, medan vi längre fram skola
sysselsätta oss med den egentliga nordvästpassagen.
Den förste, som efter isländarne såg Nord-Amerika
och den förste, som öfver hufvud taget nått fram
till Amerikas kontinent, var en italienare GIOVANNI
CABOTTO, äfven han från Genua, ehuru han också
varit borgare i Venedig och därför understundom,
men dock med orätt, kallats venezianare. Han har
omkring 1490 med sina tre söner öfverflyttat till
England, där han slog sig ned i Bristol, som då var
den största sjöstaden näst London. Hans plan var
att förmå dess skeppsredare att utsända fartyg för
att uppsöka de på medeltidskartorna utsatta öarna
i Atlantiska hafvet. Häri synes han hafva lyckats,
ty det berättas att Bristolboarna allt ifrån 1491
utsände två fartyg hvarje sommar för att forska efter
ön Brasil[1].
Sedan Columbus nått den nya världen,
hafva dessa upptäcktsplaner börjat intressera äfven
konung Henrik VII, hvilken i ett patent af 1496 gaf
Giovanni och hans tre söner fullmakt att fortsätta
resorna samt deltog med Bristolsborgare i att
utrusta en expedition år 1497. I maj 1497 afseglade
Cabotto eller som han vanligare efter engelsmännens
föredöme kallas, CABOT, från Bristol och såg följande
midsommardag en kust, sannolikt Labradors[2], hvilken
han följde mot nordväst, till dess han af drifisen
tvangs att vända. Kanske upptäckte han på återresan
den stora och fiskrika New Foundlandsbanken, ty redan
några år senare finna vi den besökas af normandiska,
baskiska och portugisiska fiskare, och dessa senare
kallade det bakom liggande landet, New-Foundland,
Tierra de Bacallaos (Kabiljolandet), hvilket namn
allmänt träffas på tidens kartor. Äfven för Cabot var
det nya landet Asien[3]. Enligt en uppgift af hans son,
SEBASTIAN CABOT, har den upptäckta stranden kallats
Terra prima vista, ehuru den yngre Cabot med orätt
förlägger landet sydligare, till Lorenzbukten.
Följande år afseglade Giovanni ånyo med en flotta
af fem eller sex skepp mot väster, ehuru intet är
med visshet kändt om denna resa, under hvilken han
synes hafva följt kusten åt sydväst till trakten
af Kap Hatteras. Detta var den äldre Cabots sista
upptäcktsresa.
Hans son SEBASTIAN CABOT (född i Venedig, möjligen
1472, död icke långt efter 1557) gjorde sig ett
berömdt namn, dock mindre som upptäckare än som
kartograf och upphofsman till nya upptäcktsresor. Han
har dock år 1503 företagit en expedition till norra
delen af Nordamerika, ehuru nästan intet är kändt
om den, och några nya upptäckter synas ej hafva
gjorts. Efter Henrik VII:s död 1509 gick han i spansk
tjänst, och ehuru han några gånger under tiden besökte
England, återvände han ej definitivt till detta land
förr än 1547. Vi skola få tillfälle att längre fram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
