Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte perioden (Från förra delen af 1600-talet till förra delen af 1800-talet)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Cooks tredje resa[1]
(1776–1779). I den instruktion, som
Cook erhöll för denna resa, var det honom föreskrifvet
att från Tahiti uppsöka Drakes New Albion under 44°
n. br. samt därefter följa Amerikas västra kust
till 65° n. br. för att söka efter en genomfart till
Hudsons eller Baffins vik och att, om han upptäckte
en sådan, framtränga dit. Om han under första sommaren
icke fann denna passage, borde han söka vinterkvarter
i Petropavlovsk på Kamtschatka samt därefter gå så
långt åt norr, som han ansåg rådligt för att norr
om Amerika försöka att återkomma till Atlantiska
hafvet[2].
Det var sålunda nordvästpassagens uppsökande,
som var hufvudmålet för denna tredje resa, ehuru man
ville efterforska dess början från väster. Orsaken
härtill var en del sägner, att spanska sjöfarande sett
ett sund i dessa trakter. Så skulle LORENZO FERRER
MALDONADO 1588 seglat in i detta »Labradorsund»
och där mött ett fartyg från Brema, hvilket var på
väg till Kina, och år 1640 skulle en spansk amiral
BART. DE FONTE hafva upptäckt en ögrupp, som han
kallade Lazarusöarna (vid 53 eller 63° n. br.),
bakom hvilken en flod utmynnade, som en af hans
officerare seglat uppför till polcirkeln. En spansk
expedition hade dock 1775 sökt dessa öar och denna
flod samt intygat, att de icke existerade[3]. Att dessa
berättelser troddes af några bland 1700-talets bästa
geografer, visar hur föga man med säkerhet visste
om Nord-Amerikas nordvästra kuststräcka, innan Cook
äfven här bragte klarhet.
Expeditionen bestod af två fartyg Resolution, på
hvilken Cook själf hissade sin flagga och Discovery,
som fördes af kapten CLERKE under Cooks öfverbefäl. En
särskild kartritare medföljde, men inga lärde för
öfrigt; Cook själf och hans löjtnant KING skulle sköta
de astronomiska observationerna och skeppsläkaren
å Resolution de naturhistoriska. Säkert hade Cook
lagt sig emot, att vetenskapsmän finge medfölja,
ty han var ej synnerligen till freds med dem och
kallade dem orostiftare om bord[4]. Den 12 juli
1776 afseglade Resolution från Plymouth och den 10
augusti Discovery. Båda fartygen möttes åter i Kap,
dit man först styrde kosan. Härifrån uppbröto de
den 30 november för sydöstlig kurs och kommo den
12 december till de af MARION 1771 upptäckta öarna,
af hvilka den ena hette Marion, den andra liksom hela
ögruppen saknade namn. Cook kallade därför den senare
Prins Edvards öar, och Prins Edvards namn har också
den nordligare af de båda öarne. Därefter uppsökte han
i slutet af december Kerguelen-ön[5], hvilken upptäckts
den 13 februari 1772 af fransmannen YVES JOSEPH DE
KERGUELEN TRÉMAREC. Den 24 januari 1777 ankom han
till van Diemens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
