Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
endast vid denna sida af kullen, men kunna ej uppstå på den andra motliggande.
Fig. 6.
Fig. 6. visar uppkomsten af källor å ömse sidor af den ås, som i riktning från norr till söder löper fram vid Upsala och Ultuna. Vattnet från höjderna a och b följer sand- och gruslagren under lerorna samt framträder i form af källor vid c, d och e.
I de provinser af Sverige, der den sibiriska eller s. k. öfvergångsformationens lager förekomma, bestående af t. ex. fastare kalkstensskikt ofvanpå sandstens-, mergel- eller lösare skifferlager, samlar sig vattnet på ytan af kalkstenslagren och följer dessa, tills detsamma blir i tillfälle att bana sig väg genom sprickor eller remmor i kalkstenen. Nedkommet i det underliggande sandstensskiktet eller lösare mergelskifferlagret, bildar vattnet underjordiska bäckar och ådror, som på de bergsluttningar, der de nämnda lagren träda i dagen, framspringa i form af ymniga källor. Man finner sålunda stundom väldiga vattenströmmar framkomma midt på sjelfva klippväggen, t. ex. vid Mörkeklefs grotta nära Eåbäck på kinnekulle i Westergöthland, samt på Gottland, der en större bäck helt och hållet försvinner under kalkstenslagret och sedan åter framträder närmare kusten. Flerestädes i utlandet, såsom i Schweiz och på mångfaldiga andra ställen, der neptuniska eller sedimentära bergarter förekomma af liknande beskaffenhet med lagren på Kinnekulle och Gottland, är det antydda sättet för källors uppkomst och underjordiska strömmars fram trä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
