Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAP. IV.
Om vulkanerna och deras betydelse i geologiskt hänseende.
§ 26. Olika slag af kraterer.
Med vulkan menar L. v. Buch hvarje kanal, som förenar jordens inre glödande delar med den yttre jordskorpan och atmosferen. Vulkanöppningarna (krateröppningarna) befinna sig vanligtvis på öfversta spetsen af koniska eller kägelformiga berg, som uppstått genom den vulkaniska verksamheten. Undersöker man beskaffenheten af den inre byggnaden hos dessa vulkankäglor, så kunna de bestå antingen af uppkastade stenmassor och stelnad lava, som hopat sig kring kratermynningen (eruptionskraterer), eller också hafva de förut varande horizontella jordlagren vid vulkanens utbrott blifvit upplyftade och bildat en kägelformig upphöjning omkring kratern (elevationskraterer). Stundom utgör den nedre delen af vulkanberget en upphöjning af marken, under det den öfre består af uppkastade ämnen från krateröppningen. Sålunda är Vesuvius en eruptionskrater, som hvilar ofvanpå en elevationskrater eller det gamla berget Somma.
Uti fig. 15. bilda de upphöjda lagren a a sidorna af en elevationskrater; inom densamma har af de uppkastade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
