Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 Bergarternas terminologi.
gien eller lemna en kort beskrifning öfver de mineralier, som bilda bergarternas allmännaste och väsendtligaste beståndsdelar. I praktiskt hänseende är lithologien af stort intresse, emedan ett ändamålsenligt och klokt användande af berg- och stenarter uti industri och konst fordrar en noggrann kännedom om bergarternas egenskaper och förekomst. För jordbrukaren är dessutom af vigt att ega någon kunskap om berg- och stenarternas kemiska sammansättning samt deras forvittringsförhållanden, alldenstund jordarterna och de mineraliska växtnäringsämnena derifrån leda sitt ursprung.
I betraktande af allt detta är planen för framställningen af bergartslärans hufvudgrunder lätt angifven. Vi måste naturligtvis först redogöra för bergarternas kännetecken och karakterer i allmänhet, för att derigenom blifva i stånd att skilja de olika bergarterna från hvarandra. Denna förberedande del skulle kunna få namn af bergarternas terminologi. Derefter följer en kort framställning af de allmännaste mineralier, som konstituera bergarterna, hvarefter den speciella beskrifningen öfver dessa sistnämnda vidtager, dervid vi hufvudsakligen skola hålla oss till de bergarter, som inom Sverige mera allmänt förekomma. På lämpliga ställen skola vi antyda bergarternas nytta och användande i praktiska lifvet samt slutligen framlägga det vigtigaste af läran om bergarternas förvittring och mekaniska söndergrusning, såsom utgörande en lämplig öfvergång till geologiens tredje och sista afdelning, som har att behandla de s. k. geologiska formationerna, till hvilkas bildande de förutvarande bergarterna just genom sin förvittring och söndergrusning bidragit att lemna hufvudmassan af materialier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
