Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136 Gångar.
tiga metaller, kallas den malmgång, eljest sten- eller mineralgång.
Om en främmande bergmassa deremot uppträder i en annan och har ungefär lika utsträckning åt alla håll, så får den namn af stock; den kallas gångstock, om den till sina egenskaper närmar sig en gång.
De mineralier, som vanligen åtfölja de egentliga malmerna och derföre oftast bilda gångens hufvudmassa, äro qvarts, kalkspat, tungspat, flusspat, brunspat o. s. v. Gediget guld och kopparkis förekomma sålunda t. ex. ofta tillsammans med qvarts såsom gångsten; likaså gediget silfver och blyglans tillsammans med kalkspat o. s. v. A gångens ömse sidor förekommer vanligtvis först ett lager af qvarts, hvarefter följer ett annat sådant, bestående af kalkspat; derefter har den egentliga malmen afsatt sig å båda sidorna af gången, som slutligen i midten är utfylld af qvarts. Dessa gångar, som således innehålla flera lager af olika mineralier, afsatta i regelbunden ordning från sidorna och mot midten, synas hafva utfyllt sig så småningom, derigenom att mineralierna utkristalliserat från sidorna likasom vi i det föregående omnämnt, att drushål eller mindre öppningar uti bergarterna fyllas genom sekretioner af hvarjehanda mineralier. Eljest antager man, att gångarna fyllt sig genom smälta berg- eller mineralmassor, som nedifrån uppträngt i likhet med en vulkanisk eller eruptiv bergart.
Man har äfvenledes sökt framställa en annan förklaringsgrund till åtskilliga gångars uppkomst, bestående deruti, att man antager, det vatten, innehållande metallsalter och chlormetaller, stannat i bergarternas sprickor eller remnor, genom hvilka gaser af vätesvafla, svafvelsyra och kolsyra m. m. uppstiga. Härigeuom skulle uppstå svafvelme-taller, såsom svafvelkis, magnetkis, blyglans, zinkblende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
