Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
träder ofta i sammanhang med kalksten och är märkvärdig såsom varande chromjernets och äfven platinans egentliga moderklyft. I Sverige förekommer den vid Taberg i Småland. Den användes till konstarbeten. Dess förvittring försiggår långsamt och den deraf alstrade jordmånen blir föga bördig.
3) Skillersten består af en svartgrön massa af skillerspat med inväxta kristaller äfvenledes af skillerspat samt labrador. Denna bergart förekommer ofta i vårt land vanligen i samband med diorit. Den förvittrar och sönderfaller lätt till ett groft grus, som särdeles i Småland begagnas till beskickning af masugnar för myr- och sjömalmer.
4) Kornig kalksten, hvaraf man hufvudsakligen kan särskilja följande trenne arter.
a) Egentlig kalk (arlcalk), består af kolsyrad kalk, mer eller mindre ren och fri från främmande inblandningar. Färgen är merändels hvit, stundom med dragning åt grönt, brunt eller mörkblått. Den igenkännes lätt genom sin egenskap att fräsa för syror, hvari den rena kalken löser sig fullständigt. Inom Sveriges flesta provinser finnas på månfaldiga ställen större eller mindre berg, gångar och lagerstockar af kalk. Flera af Sveriges jernmalmslager och blyglansfyndigheter m. m. ligga inbäddade i denna bergart.
Kalkens tekniska användande är allmänt bekant. Den brännes och begagnas till murbruk och som jordförbättringsmedel m. m. För metallurgiska processer användes kalken ofta som flussmedel. Vissa orena qvarts-, talk-, chlorit- och fältspatshaltiga kalkvarieteter kunna äfven begagnas till hydrauliskt murbruk. De hvita och finkorniga artförändringarna, som bära namnet marmor, användas till skulpturarbeten och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
