Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fortlöpande höjdsträckningar, som bestå af rullstenar, grus och sand m. m.
Till denna klass af geologiska bildningar höra äfven de s. k. erratiska blocken eller flyttblocken, bestående af större eller mindre klippstycken, hvilka förekomma utspridda nästan öfverallt i norra Europa.
2) Leror och mergelarter. Dessa aflagringar karakteriseras deraf, att de flesta ingående blandnings-delarne äro mera fullständigt förvittrade och endast en mindre del utgöres af sand och grus. Mergelarterna utmärka sig derjemte af en viss mängd kolsyrad kalk eller kolsyrad talk, hvarigenom de lätt igenkännas på den fräsning, som uppkommer, då de öfvergjutas med syror. De inom Sverige förekommande mergelarterna och lerorna tillhöra diluvialformationen och kallas hvarfvig mergel. samt hvarfvig lera eller ock med ett gemensamt namn glaciallera. Dessa bildningar utgöras af olikfärgade tunna lager eller skikt, så att massan vid genomskärning visar ett randigt utseende Till de äldre lerorna höra vidare svartlera, som i färskt tillstånd utvecklar vätesvafla, i synnerhet vid behandling med syror, samt slutligen de vanliga åkerlerorna. De yngre lerorna tillhöra alluvialformationen och förekomma på lägre och san käre ställen, som vid höst och vår ofta öfversvämmas af vattnet. Dessa aflagringar äro derjemte vanligen mer eller mindre uppblandade med organiska växt- och djurlemningar och kallas svämmleror samt fortfara att bildas ännu i dag.
3) Gyttja, dy, torf, mylla, snäcklager eller alla sådana lösa lager, som bildas genom den organiska naturens verksamhet i förening med vattnets inverkan. Om dessa bildningar har i ett föregående kapitel, sid. 103—119, blifvit taladt, hvarjemte man ytterli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
