Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anmärkningar mot den plutoniska theorien. 281
vara annat än en granit, hvars delar blifvit hopplaltade i följd af den sträckning, som den varit underkastad dels då den runnit, dels då den inpressats mellan andra bergarter. Stundom åter har gneissen, yttrar Fournet vidare, uppkommit derigenom, att granit i flytande form genom-sipprat eller filtrerat in mellan glimmerskifferns fjäll. Denna insugning, som egt rum under inflytande af en hög temperatur, har orsakat gneissmassans fjälliga struktur; men denna struktur är likväl i hög grad varierande, ty än ligga gliramerfjällen regelbundet i parallela rader, än äro de kastade om hvarandra och söndersmulade. Den skiffriga strukturen, som ofta är ganska tydlig, gifver gneissen en viss likhet med sedimentära bergarter, ehuru dess ursprung beror af helt andra orsaker än de, som göra sig gällande vid bildningen af neptuniska lager.
§ 77.
Ultra-neptunisternas åsigter.
Åtskilliga geologer antaga den neptunistiska theorien så till vida, att de anse de af oss benämnda plutoniska bergarterna, såsom granit, diorit, felsitporfyr och basalt m. fl., såsom bildningar på våta vägen, men vidhålla föröfrigt åsigten om jordens inre smälta tillstånd. Hvad angår de vulkaniska bergarternas uppkomst, godkänna de således den förklaringsgrund, som vi i det föregående framställt. Andra författare utsträcka deremot den neptuniska åsigten ännu längre och uppställa en alldeles ny theori för bildningen af jordklotets fasta delar. De förkasta helt och hållet La Plaee’s åsigt om jordens ursprungliga tillstånd och förklara jordens inre värme äfvensom den vulkaniska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
