Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på mångfaldigt sätt rubbadt af den sednare uppskjutande porfyrmassan. Man förmodar, att denna kalk är samtidig med de öfversta lagren på Billingen och Mösseberg.
I Jemtland kring Storsjön och på Frösön har man kalkstenslager, som norr om Storsjön bestå af hvitgrå eller svart kalk, men på Frösön af rödbrun eller grå. Söderut träffas alunskiffer med orsten i Näs socken.
Den yngre siluriska formationen framträder på några få ställen i Skåne, såsom vid Klinta, Ringsjön, omkring Bjerröds ladugård, Wombsjön och Öfvedskloster. Den utgöres af ljus kalksten och röd glimmer-haltig sandsten. På Gotland och kringliggande smärre öar består den öfre siluriska formationen af ljusgrå mergelskiffer med kalkband söderut till Rohne och Grötlingbo samt sedan på södra Gotland af sandsten med mergelband. Öfver hela ön hvilar sedan derofvanpå ett mäktigt kalkstenslager. Denna kalksten har söderut en oolith- eller romstensartad struktur, men är på norra Gotland tät och hård samt stundom marmorartad. Om underbäddens ålder äro tankarne delade; Hisinger och Wahlenberg anse sandstenen vara äldre och gående äfven under mergelskiffern på norra Gotland; Murchison deremot anser förhållandet vara tvertom.
Fig. 23 visaren genomskärning af a Krigsdala (kalksten), b Smålandskusten (uppslammade lager), c Runö (sandsten), cl Kalmarsund, e Öland.
Utaf pretrifikater från denna tid äro lemningar af växter högst sällsynta, såsom aftryck af hafsalger i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
