Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tionen, då deremot i Tyskland dessa källor i allmänhet tillhöra musselkalken.
Brokiga sandstenens mäktighet i Tyskland är omkring 1000 fot; den lemnar ett förträffligt byggnadsmaterial och kyrkorna utmed Rhein äro till största delen deraf uppförda. Föröfrigt är bergarten fattig på petrifikater. Vissa delar hantyda på en bildning ur sött vatten. Musselkalken är deremot en ren hafsbildning och ofantligt rik på petrifikater. Den nedre afdelningen eller den s. k. anhydritgruppen innehåller de mesta aflagringarna af stensalt. Dessutom förekomma i denna afdelning af triasformationen flera andra värderika mineralier, såsom galmeja och blyglans. Ofvergången till Keupern bildas af en bi-tuminös skifferart, liknande alunskiffer, oeh kallas "Lettenkohle." Musselkalkens mäktighet är olika från 300 till 1200 fot; Keuperskikten uppskattas till en mäktighet af omkring 1000 fot. Dessa sednare bestå af sandstenar, merglar och skifferarter. Från Tysklands triasformation tillverkas årligen öfver 2 millioner centner koksalt.
Dessa aflagringar af koksalt, gips, anhydrit och dolomit in. fl. hafva sannolikt uppkommit derigenom, att vissa slutna saltvattensbassiner afdunstat och lemnat saltema qvar som återstod. Åtskilliga andra hypotheser hafva äfven blifvit framkastade, såsom att vatten, raättadt med kolsyradt natron, skulle hafva uppträngt från de inre delarna af jordskorpan och utgjutit sig i hafvet, hvars vatten förut innehöll chlorcalcium och chlormagnesium. Härigenom bildades kolsyra cl kalk och talk, som utfälldes på hafsbotten såsom dolomit, under det tillika chlornatrium eller koksalt uppstod i oerhörda massor. Hvad gipsens uppkomst beträffar, så förmodar man att ångor af svafvelsyra, svafvelsyrlighet eller svafvel inverkat på lager af kolsyrad kalk o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
