Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men hela denna dalsänkning ligger, såsom bekant är, ofvanför fallet vid Gottsuiida qvarn och således betydligt högre än vattnet i viken vid Wårdsätra och Graneberg.
Hvad beträffar de Upländska lerornas härkomst, så vet man, att åtminstone mergeln härleder sig från förvittrade och förstörda sandstens-, kalk- och skifferlager, tillhörande siluriska formationen, som i provinserna norr om Upland utan tvifvel en gång intagit ett vidsträckt område. Öfverleran är sannolikt ingenting annat än åkerlera, som för andra gången blifvit uppslammad och ånyo allagrad ofvanpå ett förutvarande lager af lera, som då får namnet underlera. Härigenom skulle äfven kunna förklaras orsaken till öfverlerans mindre bördighet och halt på växtnärande mineralbeståndsdelar. Genom denna uppslamning andra gången borttvättades nernligen en stor del af de ämnen, som eljest skulle kunna på ett fördelaktigt sätt befordra växternas utveckling.
Snäckmergeljord. Till diluvialformationens aflagringar höra äfven de bäddar af saltvattenssnäckor, som på några få ställen förekomma äfven inom Upland, t. ex. vid Flottsund. Emellertid äro dessa lager af så ringa utsträckning, att de ej egentligen kunna komma att användas som åkerjordarter. Såsom jordförbättringsmedel och till komposter m. m. kunna likväl dylika snäckbankar begagnas och blifva i detta hänseende af stort agronomiskt intresse.
Alluvialjordarter.
De jordaflagringar, som tillhöra den närvarande tiden, befinna sig uteslutande på sänka och lågländta ställen, som allt emellanåt öfversväramas af vatten och då erhålla ett nytt tillskott af jordartade beståndsdelar. Till följe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
