Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åkerjordens skiftesläggning in. m. 431
så trifvas de vanliga sädesslagen (cerealier och ärtväxter) ganska väl både på mergeln och på den egentliga lerjorden. Endast den skillnaden skulle kunna anmärkas, att växterna i allmänhet mogna förr på mergeln, i synnerhet om åkern intager ett högt och mera torrt läge. Emellertid finner man häraf, att vid jordens skiftesläggning, är ej så mycket att fästa sig dervid, huruvida jordmånen består öfverst af mergel eller lera, emedan mergeln, åtminstone i trakten af Upsala och Ultuna, i alla fall är den bestämmande jordarten och träffas alltid på ringa djup under leran.
Sandjorden och mulljorden såsom vi vilja kalla den af svämmleran bildade jordarten, äro hvarandra lika så till vida, att rotfrukter och dylikt å desamma kunna med fördel odlas, men för öfrigt äro de i många hänseenden mycket olika. På sandjorden mogna växterna ganska fort och sädesarterna blifva merändels korta på halmen, men frukten eller sjelfva säden blir deremot hård, fast och af hög specifik vigt. A mulljorden komma växterna sednare till full mognad, stjelk och bladorganer utveckla sig yppigt och rikt, under det kärnan eller frukten blir mera lös och lätt. Potatis och andra rotfrukter blifva å denna jord mera lösa och svampaktiga; flera kålarter utveckla å en sådan jordmån en ytterligt rik vegetation. Jordarten lämpar sig sålunda utmärkt väl för odling af bladrika foderväxter och dylikt.
Då åkerjorden vid Ultuna Landtbruks-Institut för 20 år sedan indelades till skiftesbruk, var agrikulturgeologien ännu en i Sverige föga känd vetenskap, hvarföre ock någon tillämpning af dess grundsatser vid jordbrukets praktiska utöfvande ej synnerligen kunde komma i fråga. Kastar man en blick på kartan och betraktar åkerskiftenas utsträckning med hänsyn till jordlagrens geologiska be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
