Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAGNUS,
Ack jo» Det är ej nog at jag förbunden blifvit 5
Åt Guilaf i dit hus du ju all trygghet gifvit ?
Det är et ädelmod, foto fcrrdrar allt beröm,
At du om honom är få öm.
ARENDT.
Å! Sadant vill jag aSldrig höra:
Den llackarn kom ; hvad ikulle jag väl göra?
MAGNUS,
Juft det du gjort. En ädel Vän
På fådant tänkefätt man känner bäft igen. —*
Hur ljuf och iäll är ej den lott ,
At kunna göra andra godt ?
Man fina vänner lätt til itörfta kärlek bringar.
Och den ens ovän är til blygd och vördnad
tvingar.
Om Guftaf kommit til min gård ,
Han lika kärlek fett och njutit famma vård.
ARENDT.
(Affidcs.) Ja, om blott nu hos dig han funnes,
Hvad jag på en har tänkt kanike på tvänne
vunnes.
[Hårdt.) Hör: Om med deUa ord du värkligt an*
bud gjort,
Så fattas ju ej mer, än at han byter ort ?
MAGNUS.
Hvad? Önflcar du at honom mifta?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
