Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAGNUS;
Din falfkhefc ilcall mig alldrig föfva;
Men våga ett förfåt för honom om du tör,
Så vet, at med ditt lif jag fådant hamnadt gör.
Jag refer bort; men mins, at du bör redlig
vara,
Och ej en Gäft hos dig bör frugta någon fara.
ARENDT.
Farväl, min fota Vän! Hos mig (kall alldrig fke ,
Al honom du förrådd ikall fe.
ANDRA SCENEN.
ARENDT PEHRSSON, enfam.
Nå ! Det var väl han for ... . Tänk, hur mitt
mod han fälde ! . .
Så ftort på laftens barn är likväl dygdens
välde. —
Men , tack, min Vän! Du dock mig alldrig
{kråma kan ,
A t icke jag för dig tör gifva Guftaf an.
Men hernligt (kali det ike , och faft det torde
dröja,
Min lift dock allt ikall föra ut,
Och då kan jag, fom hämnd , til ilut,
På dig och honom mig förnöja.
TREDJE
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
