Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJETTE SCENEN.
GUSTAF.
Jag undrar hvar min Vän och hvar den Gäften är,
Som honom ville nyfs beföka ?
När fådan mängd jag fer af vänner trifvas här,
Jag flutar hur för dem han trofaft hjerta bär
Och för hans dygder ikall min förra kärlek öka. —
Hvad glädje kännes i min fjål,
At jag en gång de hjertan finner
Där för vår Fofterbygd en helig låga brinner
Och där en afiky bor at fucka fom en träl! . . .
Mitt Fofterland förfänkt jag fer
Uti et olycks-djup , fom mig all fafa ger.
Jag känner hur mitt bröft af tufend får vill fvida,
Och fig en rysning vill i mina ådror fprida
Vid tankan utaf Landsmäns nöd
Och mina Blodsförvanters död . . .
Men ... dock en ljuflig tröft jag känner i min
p!åga ,
Om blott jag får mitt Jif for Svears frälsning
våga.
Aria.
Jag med ett ftolt foragt
Vill död och faror fkåda,
Och Hämnde-Gudens magt
Tyrannens fall fkall båda»
Ej är en ftörre dygd, än at af äran brinna
Och med iitt egit lif, at Landsmäns fällhet vinna:
Den för fitt Fofterland en blodig död begär
{ians ära alldrig dör, hans Lager evig är.
SJUNDE.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
