Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När sekreteraren vågade sig ut ur sitt ide för att
på nytt börja umgås med mänskligheten, löd hans
första fråga:
— Ä det någon som vet, om fler af samma sort
kommer hit i vinter?
Ingen trodde det, och mannens hälsotillstånd
förbättrades märkbart.
Trots de lugnande underrättelserna anlände ett
par landsmän före jul.
Siste man var han, som uppehåller sig en vecka
eller två i ett land och sedan skrifver boken om det.
Han rörde sig på behörigt afstånd från kotteriet, han
var nämligen rädd att få sina intryck förvillade.
Dessutom hade han ingen tid öfrig till kallprat och
dylikt — boken, vet jag! Det var med den fasta
föresatsen att skrifva mellan tre och fyra hundra sidor
han köpte rundtursbiljetten, och som en dylik inte
räckte så länge, hade han ondt om tid. Han tog Rom
med museer, samlingar och allt på två dagar.
Nåja, det finns ju vägvisare och resplaner och allt
möjligt färdigt i förväg, påtagliga misstag kunna
undvikas. Boken blef tryckt i sinom tid och stämde med
förut utgifna böcker i ämnet samt bekräftade alla
de oriktiga föreställningar, norden ständigt hyst om
södern. —
Den vintern var det ondt om svenskar i Rom.
D. v. s. några kommo och foro igen, sedan de
kontrollerat, att stjärnorna i Bædeker stodo på rätta platser,
för resten begrepo de inte den saken heller. De
tangerade sällan kotteriet, hvilket antagligen var säkrast
för bägge parterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
