- Project Runeberg -  Kotteriet. En sommarbok /
172

(1911) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillfrågades först och svarade med att berätta en
historia, som han just då kom ihåg. De andra redde sig
också. Damerna slingrade sig beundransvärdt
skickligt undan de försåtligaste frågor, och ju
oftare man körde fram med sanningsplikten desto
obegripligare blefvo deras vittnesmål. Slutligen
återstod ingenting annat än att anställa votering.
Skriftställaren röstade på västgöten, för han var snällast
De andra instämde, och västgöten utsågs enhälligt
till den skyldige. Han protesterade naturligtvis
men ingen hade tid att fästa sig därvid. Frasse
rådde honom i största vänlighet att inte krångla utan
bekänna bara. För öfrigt hade han gjort
allesamman en stor tjänst — hvad skulle kotteriet ha tagit
sig till utan damerna?

Västgöten tittade stinnt på honom med sina
barnafromma ögon. Sedan tog han en kopparbytta och
satte sig vid ett mindre bord. Där drack han tyst
och ihärdigt en stund i sin själfvalda ensamhet.
Litet senare gingo prissarne en efter en öfver till honom,
klingade och sade, att han var en kärnpojke, och att
de gillade honom och tyckte om hans utseende m.
m. dyl. Sekreteraren frågade till och med efter
priset på hans kostym, men det visste västgöten inte.
Han hade själf aldrig vågat forska därefter.
Sekreteraren nickade och log och sade att västgöten var
en ovanligt snobbig karaktär, men någon måste ju
vara den skyldige.

Det tröstade inte västgöten, han blef sig först lik
igen, när samtliga damer kommo fram till hans bord
och sade ungefär detsamma som de andra. Då sken
västgöten som en blankpolerad kyrkängel af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:49:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gjkotteri/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free