Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den andre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
Ägaren trodde, att det hela var ett skämt, och gick
i flera vittnens närvaro in på affären.
Han blev snart tagen ur sin villfarelse. Följande
vecka stod Betulander med hustru och bohag på
bryggan och samma dag tog han sin stenknalle i
besittning. Under loppet av en vecka timrade han skjulet,
där makarna bodde över sommaren. När den var slut
stod stugan med sina tre rum och sitt snygga kök
färdig och då var även processen om kobben avdömd till
Betulanders förmån. Han hade klara papper på
äganderätten till sin klippa och en ovän för hela livet.
På den senare tänkte han minst av allt; det var så
otroligt mycket att syssla med. Öns bönder och fiskare
gingo litet emellan ner till viken för att stirra på
främlingen, som snickrade, sprängde och grävde ute i sitt
stenröse. Och Betulander var i deras ögon, en
märkvärdig man. Han byggde sitt hus själv, lagade sina
och hustruns kläder samt handskades med dynamit,
som om sådant varit den trevligaste sak i världen.
Men det var inte nog därmed, redan på hösten hade
den runda stenkullen förvandlats till en jämn yta,
indelad i tre terrasser, till vilka nykomlingen och hans
hustru forslade jord i korgar.
Nästa vår blommade lökar och tulpaner i stora
klungor kring den ännu omålade stugan. Bönder och
fiskare stirrade, så att plirögonen blevo runda och
hotade att krypa ut ur sina hålor. »Jäklar i det», sade
de på andra sidan sundet, som skilde kobben från
ön, »jäklar i det!» Men Betulander var långt ifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
