Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sonen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
samma sätt och föredrog fisket framför åkerbruket.
Skulle han vänta till brodern gav sig tid följa honom,
dröjde det troligen länge nog. Men om han nu
begagnade tillfället och tog Valdemar till medhjälpare,
kanske Alexander rent utav skulle gilla det.
Bernhard mumlade »hm! hm» flera gånger å rad och såg
frågande mot dörren bakom sig.
Som om han varit kallad, trädde Alexander ut på
trappan. Han torkade sig om munnen med rockärmen
och fattade i en blick, att något var å färde.
Bernhard började genast förklara saken, och
Valdemar sköt in ett förtydligande ord här och var.
»Vill du gå i åkern med?» frågade Alexander när
de slutat.
»Jag gör va’ som helst», lovade Valdemar.
»Ja, städsel betalar vi inte, men dagspenning,
förstås. Å det där om fisket... ja, när havren ä inne.
Fisket ä ingenting att lita på nu för tiden, bara slarv
å osäkerhet. Tacka vet jag jorden!»
Det var inte precis, vad de väntat och önskat, men
både Bernhard och Valdemar böjde sig för den alltid
lika tvärsäkre Alexander.
»Du får ta opp å störa havren, du», sade Alexander
till Valdemar. »Å har mor din lust att hjälpa till, så
inte mej emot.»
Den veckan arbetade Valdemar och hans mor hos
bröderna Österman.
»Pojken ä bättre än jag trodde», sade Alexander
på lördagskvällen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
