Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nisse Nöjd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
227
Icke en min ändrades i Nöjds ansikte, fastän han
hört frågan. Ett egendomligt leende, minnet av skrattet
nyss förut, krusade hans läppar och bet sig fast i
munvinklarna och ansiktets skrynklor.
Öman skakade huvudet och svor halvhögt mellan
tänderna.
»Hör han, Nöjd», fortfor hustrun, som tagit sitt
parti och handlade därefter, »den här veckan får han
ligga i la’går’n. Vi har inte hans rum färdigt än.»
Öman visade en förundrad min. Hustrun höjde på
axlarna och tecknade åt honom att låta henne hållas.
»Det kan vara gott nog åt’en», tillade hon.
Äntligen förstod mannen. Rummet, som ordnats åt
nykomlingen drogs in. Han hade blivit vägd och
befunnits för lätt. Öman log brett och gillande.
»Kom ska jag visa vägen», sade han och gick mot
dörren.
Nöjd följde tigande, sedan han först tagit fram sin
hatt under soffan.
»Barn ä barn», sade han ursäktande. På tröskeln
stannade han och fortsatte vänligt. »Hos systern
hennes låg jag också i la’gårn.»
Mor Öman log stramt.
»Nå så ä han ju van vid det.»
De båda männen gingo ut i det inbrytande
höstmörkret, och mor Öman såg dem snedda över backen.
När Öman en stund senare kom tillbaka, sade han
otåligt.
»Det fanns inga sängkläder i skrubben, men jag sa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
