Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ser äro bestämda deraf. Klart är emellertid, att ju flera de
äro som efterfråga arbetare och ju färre de som efterfråga
arbetsförtjenst, desto fördelaktigare är förhållandet för
arbe tarne, och tvärtom *). Men i båda dessa hänseenden blir
förhållandet, under öfvergången till stor industri,
förän-dradt på ett arbetslönen nedtryckande sätt. Å ena sidan
minskas nämligen antalet af herrar, som söka arbetare, å
den andra ökas arbetarnes leder med alla de små
näringsidkare, som efterhand måste uppgifva den omöjliga
konkur-rensenmed den stora industrien, dervid helst vilja fortsätta sitt
gamla yrke och fördelaktigast kunna det genom anställning
i en fabrik af samma slag. Äfven om de öfvergå till
någon annan yrkesgren, så öka de i alla fall i denna
antalet af dem, som der söka arbetsförtjenst. Om t. ex. 800
arbetare tillförene haft sysselsättning dels hos 10
fabrikanter, hvardera i medeltal med 50 arbetare, dels hos 200
små mästare, hvardera med 1 å 2 biträden, så intaga
ar-betarne under denna förutsättning ögonskenligen en bättre
ställning på arbetsmarknaden, än om de 200 små mästarne
tillsluta sina verkstäder, inträda i deras leder och jemte
sina förra biträden söka anställning i fabrikerna.
Härigenom ökas i det anförda exemplet arbetarnes antal till
1000. Äfven med antagande att fabrikernas antal
samtidigt fördubblas eller deras omfattning vidgas derhän, att
alla dessa 1000 arbetare äro behöflige och fortfarande
kunna vinna anställning, så måste ändock en så beskaffad
förändring ogynnsamt inverka på hvarje ensjdld arbetares
ställning på arbetsmarknaden. Hvarje sådan betyder ju i
den stora fabriken jemförelsevis mindre än i den lilla
verkstaden och kan lättare för någon tid undvaras. Emellan
ett mindre antal arbetsgifvare kunna ock lättare träffas
öfverenskommelser att nedsätta arbetslönerna, hvilket
åtminstone för någon kortare tid skall kunna lyckas. Om
arbetarne visa sig gensträfvige, kunna de stora
arbetsher-rarne tvinga dem till eftergift genom ett samtidigt tillslu-
*) ”Intet i ver Iden”, är Cobdens målande uttryck, ”kan hindra
arbetslönen från att stiga, när två herrar springa efter en arbetare,
eller från att falla, när två arbetare springa efter en herre”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
