Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vigt det måste vara för det allmänna välståndet att genom
Vård i rättan tid antalet af sjukdomsdagar förminskas samt
förtidiga dödsfall förekommas.
På grund af detta allmänt och lifligt kända behof hafva
dylika föreningar—hvilka till en del omedelbart härstamma
ifrån skrån och gesällföreningar — uppkommit i flera af
Europas länder. De äro de enda som i Frankrike vunnit
en större utsträckning och stadigvarande framgång under
benämning föreningar till ömsesidig tyélp (”sociétés de
se-cours mutueP) och föreningar till f örutseende ("sociétés de
providence") o. s. v. *). Att företrädesvis detta slags
föreningar slagit rot i Frankrike sammanhänger nära med det
bekanta hufvuddraget i det Fransyska folklynnet, att de
flesta Fransmäns lefnadsmål är att på något sätt kunna
sluta såsom innehafvare af någon bestämd årsinkomst (såsom
"rentiers”) och i ro kunna lefva på denna, helst i någon stad.
ingen kan för detta mål underkasta sig större uppoffringar
och försakelser än Fransmännen. Deremot ega de icke
Engelsmännens och i allmänhet äfven de Skandinaviska
folkens rastlösa begär efter en obéroende, sjelfständig
verksamhet. Säkerheten för framtiden blir alltså gerna för
dem det bestämmande; och de ifrågavarande slagen af
föreningar gå derföre derstädes mera än eljest arbetsklassens
önskningar till mötes. Den betydande utvecklingen
derstädes af detta slags föreningar har likväl blifvit befordrad
jemväl af andra omständigheter, till en del af sådan
beskaffenhet, att man icke obetingadt kan anse denna
utveckling i allo sund och tillfredsställande. I Frankrike,
cen-tralisationens land, har äfven denna angelägenhet tUl icke
ringa del blifvit en statens sak; stiftandet af dylika
föreningar kan af prefekten anbefallas i hvarje kommun,
hvar-est han anser det nyttigt; deras tillvaro kan närsomhelst
sättas i fara genom myndigheternas maktbud; deras bidrag
*) År 1862 räknade man der 4582 dylika föreningar med 639,044
medlemmar — deraf 565,163 egentliga ledamöter, de öfriga blott
betalande hedersledamöter —, med en sammanräknad behållning af
30,766,244 fres, årsinkomster al 10,328,803 fres, årsutgifter uppgående
till 8,253,473 fres.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
