Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvilketdera som slutligen skall ega öfvervigt,
tillverk-nings-föreningarnes företräden eller deras nackdelar,
äfveh-som i hvilken inre ordning de ena kunna vinnas, de andra
undvikas eller minskas, måste tydligen i väsentlig mon vara
beroende af deltagames personliga bes7cafenhet i afseende
på utvecklingen af deras förståndsförmögenheter och sedliga
kraft. För öfrigt måste vägen visas af erfarenheten, om också
under många misslyckade försök och förkänningar. En kort
redogörelse för den hittills vunna erfarenheten torde
der-före också bäst visa vägen till svårigheternas öfvervinnande
och till den lämpligaste inre anordning för tillverkning
sfor-eningars verkningssätt.
Det anmärktes vid Rochdales förbrukningsförening, att
denna genom att för egen räkning tillverka mjöl, bröd,
kläder och skodon kunde sägas bilda ett slags öfvergång
till gemensam tillverkning. Men ehuru arbetare äro egare
till dessa olika rörelser och drifva dem för egen räkning,
saknas likväl här det utmärkande kännemärket för
till-verkningsföreningen, att nämligen samma personer, som i
ett företag verkställa arbetet också äro de som stå
före-tagets risk och dela dess behållning. Vid denna
förbruk-nings-förenings olika tillverkningar går man tillväga
alldeles på vanligt sätt: med legda arbetare, som betalas med
viss dagspenning eller efter beting. Helt annorlunda
förhöll det sig likväl med 11Rochdales manufaktur bolag” (”ihe
Rochdale manufacturing company”) för ylle och
bomulls-väfnader, en arbetare-förening, som också var ett barn af
de "billiga nybyggarne". Grundläggarne af detta bolag
begynte 1854 med ett kapital, som icke medgaf mera än
hyrandet af ett enda rum för bolagets räkning. Såsom
ledande grundsats antogs, att, sedan fem procent å
tillskjutet kapital blifvit afdragne ifrån vinsten, återstoden
skulle fördelas lika emellan kapitalet och arbetarne, samt
arbetarnes så uppkommande andel emellan dem fördelas i
förhållande till den arbetslön enhvar under året intjenat.
Arbetarne gingo också till arbetet med en ifver, som
endast finnes hos den som arbetar för egen räkning, samt
gjorde det med sådan framgång, nit och skicklighet, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
