Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kants levnad - Konflikten med den preussiska reaktionen. Kants förhållande till stat och kyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sats Das Ende äller Dinge innehöll i slutet en
uttrycklig protest mot den kyrkliga reaktionen. Några
månader senare mottog Kant en »jämlikt H. K.
Majestäts allernådigste specialbefallning» utfärdad
och av Wöllner undertecknad kabinettsorder, vari
»unsere höchste Person»20 uttalade sitt misshag över
att Kant »missbrukade sin filosofi till vanställande
och förringande av många den Heliga »Skrifts och
kristendomens huvud- och grundläror». Kant
gjordes ansvarig för att icke vidare låta någonting sådant
komma sig till last, »widrigenfalls Ihr Euch, bei
fort-gesetzter Renitenz, unfehlbar unangenehmer
Ver-fügungen zu gewärtigen habt».21 Samtidigt
förpliktades samtliga lärare i teologi och filosofi vid
universitetet i Königsberg medelst namnunderskrift att
icke föreläsa över Kants religionsfilosofi.
Kant svarade på reskriptet i en inlaga, vari han
frimodigt försvarade sig mot de framställda
beskyllningarna samt hävdade rätten för den lärde (i
motsats till »folkläraren») att i religionsfrågor
självständigt bilda och klargöra sina omdömen. I
slutorden av sin skrift avstod han emellertid själv för
framtiden från denna rätt och förklarade »sorø Eders
Majestäts trognaste undersåte», att han framdeles
skulle helt och hållet avhålla sig från varje
offentlig framställning av religionen vare sig i
föreläsningar eller i skrifter.
Konflikten med regeringen hemlighölls noga av
Kant, ända till dess han efter konungens död (1797)
offentliggjorde saken i företalet till sin år 1798
utkomna Streit der Fakultäten (Ges. Schriften, VII.
5—10). Han var vid tiden för konflikten en
gammal man, över 70 år, och stod på höjden av sitt rykte.
En ändring i sina åsikter kunde han ej ställa i utsikt,
men icke heller syntes honom öppet motstånd
tillbörligt; det kunde icke väntas av honom att han,
64
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
