Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemland - Th. Storm: Fastän jag ber dig...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEMLAND
FASTÄN JAG BER DIG ...
Fastän jag ber dig, kommer du
ej längre i min famn.
Min röst har ingen trollmakt mer,
då lågt jag viskar nu ditt namn.
Varthän du går, varthän du förs,
och vad ditt långa liv skall ge —
det vet jag ej — jag vet blott ett:
du får mig aldrig mer att le.
Men blir du ensam liksom jag
och komma tonlöst stilla dar,
då skall min kärlek bli som förr
det enda verkliga du har.
Ditt dygn skall glida dig förbi
som molnet och som skuggan far
— och bara det, som nu har gått
och som var vårt, blir kvar.
Och om i rummet, där du dör,
en stråle kvällssol faller in,
så är det solen från den dag,
då första gången du blev min.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
