Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Som är ganska sublimt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Lilla gubben har blivit tokig! sa hon.
Absolut tokig!
Lisa blev så tagen av dessa ord, att hon måste
sätta sig.
— Hur kommer det sig, att han är hemma?
frågade Jenny.
— Ja, si, jag kan då alls inte begripe, vad det
är med far, det är sanning, det! svarade gumman
och såg betänksamt på Jenny. Han ha inte varit
på kontoret sen nyårsdan, och jag har då frågt, om
han inte skulle dit, änteligen, och Bjugger har
tele-foneret, men näja mig, far, han går inte! Han bare
promenerer i sitt rum, odh dessemellan gnugger han
händerna och skratter då så besynnerligt, och så
säger han: det blir galant, det! säger han, och vin
ska han ha till middan varje dag! Det har han då
sagt till om! Ja, det är rent besynnerligt! Det är
sanning, det! sa gumman och kliade sig i huvut.
Men hon var mycket behärskad, ty hon var ju
egentligen en kvinna av folket, och de äga av
födseln en stor och beundransvärd behärskning.
— Och jag har nog funderet på det, Jenny, sa
hon, att mens far lugner sig, så får du välan rese
ut till grevinna! Hon ha då ätit och druckit så
mycket i dette hus, att du änteligen kunde få bo
där, tills far lugnet sig, och nog att du kan få penger,
om du har nöd på det, av mig! Det är då rent
tydligt, det!
Och det bestämdes på detta sätt.
Gubben hade emellertid blivit så nöjd, sen han
120
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
