Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Karl Gobsmans pilgrimsfärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade verkligen, det är väl ganska naturligt, va,
hoppats få en massa värdefulla upplysningar av farbror!
Men då farbror inte vill ge mig dem, så har jag
bara att rekommendera mig! Farväl!
Som en sårad riddare för svenska affärslivet
lämnade alltså Karl Gobsman sin fåmälte farbror, men
denne stod vid sin kassa och stirrade och tänkte tyst,
och vad han tänkte, det vet jag inte, och därför får
han stå i ro, där han står, till dess kanhända ödet
eller dessa skildringars väg en annan gång slingrar
sig fram till honom.
Karl återvände emellertid till Stockholm och
Punkt Bjugger.
— Nåå? sa denne.
— Ja, kära du, jag är stockholmare och förstår
mig inte alls på bönder! tillkännagav Karl helt
öppet. Och jag tror visst, herregud, att vår farbror är
en fin och hederlig man, men för mig blev han en
kolossal desillusion!
Då smålog Punkt Bjugger.
— Du behöver inte alls skratta, kära Punkt,
ropade Karl förtörnad. Här i Stockholm finns
alldeles tillräckligt med vittnen, och nu går jag till
dem.
— Det gör du rätt i! sa Punkt Bjugger helt lugnt,
och Karl skyndade raka vägen till fanjunkar
Pol-vianders på Östermalmsgatan; och där hade han,
som vi förstå, långt större lycka. Ty när de fingo
höra, att han samlade bevis på Gobsmans galenskap,
blevo de brinnande av lust att vara med och göra
329
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
