Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örgryte kyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gericht. — Die unansehnliche, alte Kirche bietet
also an und für sich Nichts, das eine so allgemeine
Aufmerksamkeit verdienen könnte; erst mit der sie
umgebenden Natur bekommt sie ihre eigentümliche
Anziehungskraft; nur durch ihre Lage wird sie so
idyllisch reizend, umschattet von Erlen, Eschen und
Birken zwischen tiefen Thälern auf ihrem Hügel,
an dessen Fuss sich leise murmelnd ein Bächlein
schlängelt, dem Ganzen ein Gepräge heiligen
Friedens verleihend. Was Solna für Stockholm, ist
Örgryta für Gothenburg. Müde von dem lauten
Treiben der grossen Stadt, besucht man so gern
die heilige Stätte, wo Religion und Natur
gemeinsam verkünden des Ewigen Namen. Hier in dem
friedlichen Thale, dessen Stille nur unterbrochen
wird von Vogelsang und Orgelton oder der
Kirchenglocken monotonem Klang, schläft man so
gut, wenn man sich zur Ruhe legt von der
irdischen Arbeit. Daher ist auch der kleine,
ländliche Kirchhof überfüllt mit Monumenten Solcher,
die sich hier ihre letzte Ruhestätte gekauft haben.
Auf unserer Ansicht sehen wir, wie beim Scheine
der Laterne ein solches Plätzchen bereitet wird. Sieh
hier, mein Leser, die vom Lichte beleuchtete Säule,
deren Inschrift uns den Namen eines Mannes zeigt,
der hier nach segensreicher Arbeit ruht: Eduard
Ludendorff, Stifter der ersten Sparbank in
Schweden. Auch dort auf der abgebrochenen Marmorsäule
finden wir einen Namen, dessen Andenken fast in jeder
edlen Schöpfung fortlebt, die Gothenburg in den
letztem Zeiten hervorgebracht, den der Dicksomchm
Familie. In der Kirche selbst liegen drei von
Go-thenburgs Bischöfen aus dem 17. und 18.
Jahrhunderte: Daniel Laur. Wallerius, Johannes Garlberg und
Johannes Poppelmann. Neben Carlberg liegt sein
Bruder Birger Carlberg, ein kraftvoller Prediger im
Öhnehärad in Wermland, aber bei seinem Bruder
Johannes gestorben, aus Trauer über ein, zum Theil,
selbst verschuldetes Unglück, nachdem er im
Gefängnisse den schönen, von Adlerbeth
umgearbeiteten Psalm, No. 238 unseres Gesangbuches,
gedichtet hatte.
Det åldriga, men lilla och oansenliga templet
eger således egentligen icke i och för sig sjelf något,
som kan tilldraga det en lifiigare uppmärksamhet.
Det är först, föreningen med den henne omgifvande
naturen som skänker denna kyrka dess egentliga
egendomlighet och som gör henne, der hon
om-skuggad af askar, alar och lönnar midt ibland djupa
dalgångar höjer sig på sin kulle, kring hvars fot
en bäck slingrar sin sakta sorlande våg, så
idylliskt intagande, och ger åt hela taflan en högre
prägel af helighet och frid. ..
Hvad Solna ;ir för Stockholm, är Örgryte för
Göteborg. Trött vid den stora stadens bullrande
äflan, besöker man så gerna detta heliga rum, i
hvars stilla ro religionen och naturen liksom
gemensamt tillbedja och predika den Eviges namn.
Här i den fridfulla dalen, hvars tystnad alldrig
af-brytes af annat än foglarnes sång och orgelns toner
eller tempelklockans manande ljud, sofver man
äfven så godt, när man en gång lagt sig till hvila
från den jordiska striden. Den lilla
landtkyrkogår-den är derföre också alldeles öfverfylld af
monumenter öfver personer, som här gjort, sitt sista
husköp på jorden. På vår tafla ser du vid lyktans
ljus hur ett sådant husrum just håller på att
beredas, Stadna här, min läsare vid denna af skenet
belysta obelisk och läs dess inskrift: Eduard
Ludendorff, stiftare af den första Sparbank i Sverige.
Här har således en laggt sig till ro efter ett
välsig-nelserikt arbete. Äfven der borta på den afbrutna
marmorkolonnen återfinner man ett namn, hvars
minne är sammanflätadt med de många af de vackra
företag till allmänt gagn och nödställda likars väl,
för hvilka Göteborg under sednaste tiden utmärkt
sig: det är den Dicksonska familjgrafven. Inuti
sjelf-va kyrkan ligga trenne af Göteborgs Biskopar
under 17:de och 18:de seklet: Dan. Laur. JFallerius,
Johannes Carlberg och Johannes Poppelman. Bredvid
Carlberg ligger dennes broder Birger Carlberg, en
kraftfull Pastor i Öhnehärad i Wermland, men
hvilken slutligen hos sin broder Johannes dog af sorg
öfver till en del sjelfförvållade olyckor, sedan han
förut i fängelse författat den vackra psalm, som,
omarbetad af Adlerbeth, återfinnes under N:o 238
i vår psalmbok.
have been executed by a certain Croski, but I will
not answer for the faithfulness of this information.
This old but small and unseemly church
contains thus in itself nothing, that can attract any
lively interest. It is only from the surrounding
nature, that it derives its peculiarity, which makes
it, as it. stands shaded by ashtrees, aldors and
mapletrees in the middle of a deep vale on a hill,
around which a small rivulet winds its gently
murmuring waters, so idyllic and charming and give the
whole picture the character of holiness and peace.
What Solna is for Stockholm is Orgryte for
Gothenburg. Tired with the noisy troubles of the
large town, people like to visit that sacred place,
in whose peaceful tranquillity religion and nature,
combined seem to preach the name of the eternal
God. Here in this peaceful vale, Avhose silence is
never interrupted, except by the singing of the birds
and the sounds of the organ or by the exhorting
chime of the church bells we may sleep tranquilly
and still, when we once have gone to rest from the
toils of this world. The little country churchyard
is for this reason quite crowded with monuments
of persons, who here have bought, their last dwelling
on earth. In our picture, dear Reader, you see how
by the shine of a lantern such a last dwelling is
prepared. Stay here a while, look at that high
column lighted by that solitary lantern and read the
inscription on it: Edward Ludendorjf, founder of the
first Savingbank in Gothenburg. Here has thus
somebody gone to rest after a life rich in deeds of
kindness and goodness of heart. Even there on yon
broken marble column we find a name whose
memory lives in the heart of every being, that has a
noble feeling in his breast: It is the family vault
of the family Dickson. In the interior of the church
three bishops of Gothenburg of the 17th and 18th
centuury are lying: Dan. Laur. Walerius, John
Carlberg, and John Poppelman. By the side of Carlbero’
lies his brother Birger Carlberg, a well known and
powerful preacher from Olmeharad in AVermland,
who died in prison after having composed that psalm,
which Adlerbeth atteration is still to be found under
N:o 238 in our psalmbook.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
