Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Öfverblick af elektricitetslärans utveckling och förnämsta satser. De elektriska enheterna - 1. Elektricitetens äldsta historia - 2. Gilberts upptäckter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Första kapitlet.
Öfverblick af elektricitetslärans utveckling och
förnämsta satser. De elektriska enheterna.
1. Elektricitetslärans äldsta historia. – En af
Greklands sju vise, Thales, uppgifves såsom den hvilken först
iakttagit, att när bernsten gnides den därigenom får egenskapen
att draga till sig lätta föremål, t. ex. halmstrån, trådar, blad.
Ordet elektricitet är ock härledt af den grekiska benämningen
på bernsten. Några århundraden efter Thales upptäckte Theophrastus ett mineral, troligen hyacint, som visade samma
egenskap som bernstenen. Äfven flera af den atmosferiska
elektricitetens verkningar måste hafva varit de gamle grekerna och
romarne bekanta, och man har äfven velat tillägga dessa
kännedom om åskledaren. Detta synes visserligen föga troligt, men
däremot är det möjligt, att man i Indien sedan lång tid
tillbaka haft någon kunskap om sättet att afleda åskslag.
2. Gilberts upptäckter. – Det dröjde ända till slutet
af det sextonde århundradet innan några vidare iakttagelser
gjordes angående elektricitetens företeelser. Då uppträdde en
af alla tiders mest framstående forskare, engelsmannen Gilbert
(1540 –1603), drottning Elisabeths lifmedikus, med vigtiga
upptäckter i denna del af naturvetenskapen. Han meddelade dem,
äfvensom sina vigtiga forskningar öfver magnetismen, i sitt berömda arbete "De magnete, magneticisque corporibus et de magno
magnete tellure", hvilket utkom i London år 1600. Man anser
honom med skäl såsom jordmagnetismens upptäckare, och flera
till magnetismen och elektriciteten hörande fenomen iakttogos
eller förklarades först af honom. Gilbert ådagalade sålunda,
att ett stort antal kroppar förhålla sig på samma sätt som
bernsten, sålunda diamant, opal, beryll, gagat, glas, svafvel,
mastix, gummilacka m. fl. Dessutom fann han, att vissa ämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
