- Project Runeberg -  Elektriciteten och dess förnämsta tekniska tillämpningar /
14

(1893) [MARC] Author: Gustaf Robert Dahlander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Öfverblick af elektricitetslärans utveckling och förnämsta satser. De elektriska enheterna - 18. Absoluta måttsystem

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

14 ELEKTRICITETSLÄRANS UTVECKLING OCH FÖRNÄMSTA SATSER.

I de flesta fall behöfver man blott taga befattning med
potentialskilnaden, men icke med absoluta storleken af
potentialen. Denna är å en ledare där en ström framgår ständigt
aftagande från den ena punkten till den andra längs ledaren i
strömmens riktning, så snart elektriciteten är i rörelse, ehuru
konstant i det elektriska jämvigtstillståndet.

Elektricitetens täthet betecknar i fråga om statisk
elektricitet mängden af denna per ytenhet vid en konduktor, och den
elektriska strömmens täthet är mängden af elektricitet, som
per sekund framströmmar per ytenhet genom en ledning.

Tension har förut blifvit använd såsom benämning for hvad
man nu kallar potential och begagnas stundom ännu i sådan
betydelse. I teorien för den statiska elektriciteten förstår man
därmed trycket per ytenhet, som elektriciteten utöfvar på en
därmed laddad konduktor.

Laddningskapacitet hos en ledare angifver den
elektricitetsmängd han behöfver upptaga för att erhålla potentialen 1.
Laddningskapaciteten ökas, om andra ledare äro i närheten, i
synnerhet om de stå i förbindelse med jorden. Betecknar e
elektricitetsmängden, som en ledare upptagit, C
laddningskapaciteten samt P potentialen hos ledaren, så är
e=CP.
Det är i synnerhet vid laddflaskor och andra kondensatorer
äfvensom vid strömmens ledning genom kablar, t. ex. vid
underhafstelegrafering, som laddningskapacitetens undersökning
ifrågakommer. Vid kondensatorer är det potentialskilnaden
mellan de båda beläggningarna man har att införa för P i
ofvanstående formel.

Specifik induktionsförmåga eller dielektricitetskonstant är
ett tal, som angifver förhållandet mellan de elektricitetsmängder
en kondensator upptager för samma potentialskilnad, då olika
ämnen användas för isoleringen, hvarvid luftens specifika
induktionsfÖrmåga tages till enhet.

Dessutom gifves det åtskilliga andra storheter, hvilka inom
elektricitetsläran förekomma, för hvilkas betydelse vi längre
fram skola redogöra.

18. Absoluta måttsystem. - Vi skola nu öfvergå till
en redogörelse för de enheter man använder för uppmätning
af de storheter, vi i det föregående omtalat. Numera sker detta
genom enheter, som grunda sig på absoluta måttsystem, d. v. s.
sådana, där de fundamentala enheterna för längden, vigten och
tiden äfven bestämma de magnetiska och elektriska enheterna.
Sedan det franska längd-, yt- och rymdmåttet och de i nära
samband därmed varande enheterna för vigten och massan allt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:16:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/grdahlel/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free