Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Elektricitetens uppmätning för tekniska ändamål - 45. Gradering af voltmetrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRADERING AF VOLTMETRAR. 61
45. Gradering af YOltmetrar. - Såsom framgår af
livad vi ofvan anfört, är principen för voltmetrarne den, att de
punkter A och S af en ledning, mellan hvilka
potentialskilnaden skall bestämmas, genom särskilda ledningstrådar sättas
i förbindelse med en galvanometer eller annat instrument för
uppmätning af svaga strömmar och med så stort motstånd, att
det i delen AH varande motståndet i jämförelse därmed kan
försummas. Voltmeterns införande kan då icke nämnvärdt
förändra den ursprungliga strömmen i AB, och det är blott en
ytterst liten del af den elektriska energien, som förbrukas för
mätningen. Man kan också häraf finna, hvilka medel man bör
använda för voltmetrars gradering eller justering. Vi anföra
här efter Ayrton en enkel metod för detta ändamål, hvilken
schematiskt framställes i fig. 22. Voltmetern V samt en
"Wheatstones brygga eller differential-galvanometer W jämte
ett batteri införes mellan ändpunkterna S C af ett lednings-
FlG. 22.
motstånd r^ utgörande en dubbellindad trådspiral, så att icke
någon magnetisk verkan utåt förorsakas. Denna spiral är för
.öfrigt löst upplindad, så att den skyndsamt kan afsvalna. En
noggrant graderad ampéremeter A samt propparne P± och P2
äfvensom ett motstånd r2, som kan förändras, men’som icke
behöfver vara kändt, äro införda, på sätt framgår af figuren,
mellan klämskrufvarne T^ och T2, hvilka sättas i förbindelse
ined polerna till en passande elektricitetskälla. Till en början
uttages proppen P2, hvaremot Pt får qvarstå, så att strömmen
från: TI och T2 genomgår r± och V, men icke W. Man
af-passar mötståndet r2, så att ett lämpligt stort utslag å V
erhålles. Samtidigt afläses utslaget vid amperemetern J.,
hvarefter proppen P± borttages, så att strömmen mellan jFr och
T2 af brytes, hvaremot proppen P2 insattes och med tillhjelp
af W uppmätes på bestämda tidsmellanrum de parallela
motstånden mellan S och C, hvilka bildas af rt och V. Man
uppritar en kurva, hvars abscissor äro proportionel mot
tidslängderna och ordinater mot de bestämda motstånden. Genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
