Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Elektrisk belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
378 ELEKTRISK BELYSNING.
kan äfven denna öfvergå mellan två på något afstånd från
hvarandra varande ledare, men stapeln får då innehålla ett
mycket stort antal element. Sålunda gjorde Gassiot bruk af
3,520 koppar-zink-element för att få den elektriska gnistans
slagvidd till en fjärdedel af en millimeter. Med Warren de la
Rues stapel (§ 81) har man dock kunnat erhålla gnistor på
betydligt större afstånd, och med de nya dynamo-maskinerna
och transformatorerna kan man få gnistor af flera centimeter.
Huru man med de stora induktionsapparaterna kan erhålla
gnistor af betydande längd, hafva vi förut visat. Äfven kan
man underlätta ljusbågens uppkomst, utan föregående beröring
mellan elektroderna, om gnistan från en laddflaska till en
början får öfvergå mellan dem.
Har man en gång erhållit elektriska gnistor mellan
tråd-ändarne, antingen på sätt nyss nämndes genom att hålla dessa
intill hvarandra, eller ock geuom att verkställa urladdningen
af en laddflaska däremellan, kan men sedermera småningom
aflägsna ändarna frän hvarandra, utan att ljuset slocknar. En
ljusbåge mellan de båda elektroderna uppstår sålunda. Man
behöfver emellertid ej något synnerligt stort antal element för
att på detta sätt alstra en ljusbåge. Gror man bruk af
kolspetsar såsom elektroder kunna 25 till 30 Bunsens eller Groves
element göra tillfyllest, ehuru visserligen ljusutvecklingen blifver
så mycket intensivare och bågen kan erhållas så mycket längre
ju starkare stapeln är. Ju lättare elektroderna, mellan hvilka
ljusbågen uppkommer, kunna förflyktigas, dess längre kan
afståndet mellan dem utsträckas. Mellan platinatrådar kan den
endast med svårighet uppstå, lättare mellan zinktrådar, men
ännu lättare mellan kolspetsar, synnerligen om de äro indränkta
med lätt flyktiga salter. Grove har uppstält en serie af
metaller, allt efter som de lemna den längsta och mest lysande
ljusbågen. Den omfattar: kalium, natrium, zink, qvicksilfver,
järn, tenn, bly, antimon, vismut, koppar, silfver, guld och
platina. Det är likväl ingalunda likgiltigt, om det är den
positiva eller negativa elektroden, som är den lättast förflyktigade.
Den positiva utöfvar nämligen i detta fall ett öfvervägande
inflytande. Man finner i själfva verket, att mellan en lätt
flyktig positiv och en mindre lätt flyktig negativ elektrod
ljusbågen bildas nästan såsom mellan två lättflyktiga elektroder.
Ljusbågen mellan kopparspetsar har en egendomlig grön färg,
som är mycket tröttande för ögonen. Zinkbågen har opalblå färg.
Luftens tryckning utöfvar inverkan på ljusbågen.
Anbringar man två kolspetsar i en luftpumpsklocka, så att en ljusbåge
alstras mellan dem, och luften i klockan förtunnas, finner man
att man kan föröka afståndet mellan kolspetsarne. Davy fann,
att när luften i klockan var så förtunnad, att dess spänstighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
