Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Elektrisk belysning - 212. Magnetismens inverkan på ljusbågen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384 ELEKTBISK BELYSNING.
mera inträder i ett jämvigtstillstånd, hvilket motsvarar den långa
ljusbågen. Med en ström af 10 ampere är båglängden då
åtminstone 1,5 å 2,5 mm. Använder man kolspetsar af god
beskaffenhet blifver ljusbågen mycket lugn och potentialskilnaden
bibehåller sig vid c:a 45 volt. Vid svagare ström böra dock
spetsarne komma hvarandra närmare än vid starkare ström.
Vi återkomma snart till frågan om afståndets inflytande.
2JL2. Magnetismens inverkan på ljusbågen. -
Redan Davy ådagalade, att magnetismen utöfvar inflytande på
ljusbågen. Arago hade nämligen uttalat den förmodan, att en
magnet och en i grannskapet varande ljusbåge utöfva
vexelverkan på hvarandra, hvilket af Davy genom försök
bekräftades. Han fann därvid, att bågen attraheras eller repelleras
af en stark magnets pol, allt efter strömmens riktning och
hvilkendera af de båda magnetpolerna som närmas till bågen.
Denna krökes så mycket mera, ju starkare magneten är, och
den kan till och med, såsom De la Eive funnit, afbrytas, om
magneten är synnerligen stark. Den sistnämnda fysikern visade
äfven, att om man magnetiserar två järnkoner, mellan hvilka
en ljusbåge alstras, uppkommer denna med mera svårighet och
dess utseende blifver förändradt, hvarjämte ett egendomligt ljud
uppstår vid partiklarnes lösryckande.
Anbringar man två kolspetsar i vertikal ställning öfver
hvarandra, och ljusbågen alstras mellan dem, samt å ömse sidor
om denna en elektromagnets poler fä verka, krökes bågen i
en mot linien mellan dessa poler vinkelrät riktning, och den
får, om polerna komma temligen nära bågen, en spetsig form.
Äfven jordmagnetismen kan utöfva ett icke oväsentligt
inflytande på ljusbågen. Detta visar sig förnämligast genom att
bågens maximilängd är olika i olika ställningar. Despretz har
ådagalagt detta. Intogo kolspetsarne horisontal ställning,
vinkelrätt mot den magnetiska meridianen, blef nämnda längd störst,
när den positiva spetsen låg åt östra sidan. Är den positiva
spetsen öfverst, kan bågen blifva längre, än om nämnda spets
är nedtill. Med 600 Bunsens element i sex parallela serier,
blef ljusbågens maximilängd i ena och andra fallet 74 och 56
mm. Men otvifvelaktigt äro här äfven andra omständigheter än
jordmagnetismens inflytande bestämmande.
I samband härmed vilja vi nämna, att äfven den elektriska
strömmen utöfvar verkan på ljusbågen, hvilket är lätt
förklarligt, då denna är en del af ledningen, och således den bör
attraheras af strömmen, om båda gå i lika riktningar, men i
motsatt fall repelleras. Vi skola längre fram finna, att man
försökt göra bruk af detta förhållande vid vissa konstruktioner
af den elektriska lampan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
