Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Elektrisk belysning - 218. Om vilkoren för erhållande af en lugn ljusbåge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM VILKOREN FÖR ERHÅLLANDE AF EN LUGN LJUSBÅGE. 401-
större än den i ljusbågen! uppträdande elektromotoriska kraften,
enär den beror dels af denna oeh dels af.det egentliga
lednings-motståndet i bågen. Dess storlek kan vara ganska olika, i Sår
lunda fann W. Thomson vid en mycket svag båge, bildad, af
79 af de utaf honom konstruerade element (fig. 57, p. 115), då
motståndet af stapeln var 7,9 ohm och af bågen 5 ohm, att
potentialskilnaden var 27,3 volt. Niaudet fann vid ljusbågen,
då strömstyrkan vexlade mellan 34 och 43 ampere, att
potentialskilnaden förändrades från 49 till 41,4 volt. Joubert
bestämde vid de af honom utförda förut flera gånger omnämnda
försöken med v. Hefner-Altenecks maskin för vexelströmmar
äfven potentialskilnaden mellan kolen och fann den vara 40 å
45 volt, ett värde som den nästan ögonblickligt erhåller, när
strömmen kommer i gång, och sedan nära nog utan variation
bibehåller till strömmens upphörande. Han fann äfven, att
potentialskilnaden förblifver densamma icke endast under hela
perioden hos en ström med gifven medelintensitet, utan till och
med nära nog, då denna medelintensitet varierade till det dubbla
värdet. Fullt konstant är visserligen icke potentialskilnaden i
sistnämnda fall, utan den förminskas något, när strömmen ökas,
och kan denna variation uppgå till högst 4 eller 5 volt.
Närmare undersökningar öfver fördelningen af potentialen
i ljusbågen äro anstälda af Lecher. Han anbragte uti
iljus-i bågen, alstrad mellan två kolelektroder, en liten kolstång af
1,9 mm. diameter och förenade dess ena ände med en elektror
meters ena polskruf, under det att den andra polskrufvea
äfvensom en af elektroderna förelades med jorden.; Bar
kolstjngen-var i förbindelse med den negativa elektroden erhölls en
potentialskilnad af 46 volt, motsvarande potentialskilnaden mellan
båda kolelektroderna. Förflyttades kolstången långs bågen,
varierade, potentialskilnaden mellan 46 och 36 volt, Denna
^tydande potentialskilnad uti en ljusbåges inre visar sig dock icke,
om man använder elektroder af platina, järn, silfver eller koppar,
Potentialen i bågens inre är då nära medeltalet till båda
elektrodernas potentialer. , M , .
. ; ’;;.;.":..’. ; ’ ’ : / ii
318. Oni vilkoren f<Jr erhållande $f en lugn
ljusbåge. - Under den första tiden, som man använde båglampor,
visade sig stora svårigheter för att erhålla en lugn och j,änm
ljusbåge. Men småningom har; man lyckats finna orsakerna
till bågens ostadighet och att undvika dessa, så 9,tt numera det
är möjligt anordna en fullt tillfredsställande belysning med,
elektriska båglampor. Sådana orsaker äro dels kolspetsarnes
ojämnhet ^ eller föroreningar, eller att de icke äro omsorgsfullt
tillverkade utan innesluta gaser, dels en olämplig längd hos
ljusbågen ; (se § 211), dels att strömstyrkan och koldiametern
Elektriciteten. 26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
