- Project Runeberg -  Elektriciteten och dess förnämsta tekniska tillämpningar /
408

(1893) [MARC] Author: Gustaf Robert Dahlander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Elektrisk belysning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

408 ELEZTBISK BELYSNING.

mens & Halskes glödlampfabrik i Berlin, är den af Lummer
och Broähun härrörande fotometer, hvilken schematiskt
åskådliggöres af fig. 226. Den utgör en modifikation af Bunsens
fotometer, där fettfläcken ar ersatt genom två trekantiga
prismer A och J?, den förra med ena ytan bugtig. Båda
prismerna äro rätvinkliga, och prismat A har en liten plan
cirkelformig yta a, hvilken pressas mot I?. De båda ljuskällor, JJT
och N, hvilka skola jämföras med hvarandra, belysa de båda
sidorna af den hvita, ogenomskinliga skärmen S. Det härifrån
diffust återkastade ljuset träffar två plana speglar P och Qr
hvarifrån det återkastas i rät vinkel mot de närmaste
prismaytorna, genom hvilka det går mot den smala beröringsytan a
mellan A och B. Det genom A gående ljuset slappes
oför-svagadt genom a, men lider i öfrigt total reflexion. Man ser
således en cirkel a, som belyses endast från M, i ett fält, som
belyses uteslutande från N.- Detta iakttages genom en lins L
med diafragman D, Man flyttar S jämte P, Q, A, B, L och
D, hvilka äro anbragta på ett stativ, till dess man ser cirkeln
och dess omgifvande fält lika ljusstarka. Då belyses^ S lika
mycket frän M och N, och man har förhållandet mellan dessa

ljuskällors intensiteter = MS : NS .

L. Webers fotometer (se fig. 227) är ett fint och
temligen kostsamt instrument, afsedt för noggranna mätningar.
Det utgöres af två inuti svärtade rör A och B, i hvilka finnas
hvita glåsskifvor, ab och a161. Röret A är horisontalt, B
kan vridas i ett mot -4:s axel vinkelrätt plan. De båda
glasskifvorna belysas af hvar sin utaf ljuskällorna, som skola
jämföras. Glasskifvan i det horisontala röret kan skjutas fram
eller tillbaka och belyses af en liten benzinlåga 6r, som tjänar
till jämförelse. Det vridbara röret B riktas mot ljuskällan Ly
man har att undersöka, och som belyser den vid rörets ände
varande skifvan a^b^ Denna ses omedelbart från C, hvaremot
skifVan ab iakttages genom total reflexion i prismat Ä, så att
båda synas vid sidan af hvarandra. Man förskjuter skifvan ab,
till dess båda delarne af ljusfältet C visa lika ljusstyrka.
Beteckna D och d afstånden mellan ljuskällorna och glasskifvorna
(se fig. 227), har man den sökta ljusintensiteten

7)2

^

där G är en konstant, som kan bestämmas medelst en ljuskälla
af bekant intensitet. Vid en nyare anordning af instrumentet
användes i stället för prismat h det nyss beskrifna
dubbel-prisinat af Lummer och Brodhun. Har ljuskällan, som
undersökes, olika färg med benzinlågan, gör man bruk af röda och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:16:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/grdahlel/0418.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free