Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Galvanoplastikens nyare framsteg - 330. Elektricitetskällor för galvanoplastiska arbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTRICITETSKÄLLOR FÖR GALVANOPLASTISKA ARBETEN. 647
byster, ornament, aftryck af medaljer och mynt m. m. kunna
på så sätt åstadkommas.
2) Utfällning af ett tunt metallskikte på en annan metall,
antingen för att pryda denna eller skydda den mot luftens
^ller andra ämnens inverkan eller för nötning (galvanostegie).
Hit höra galvanisk försilfring, förgyllning, förnickling m. m.,
äfvensom järnets utfällning på kopparclichéer för att vid
tryckningen förminska nötningen.
3) Utfällning af metaller för att framställa dessa i rent
tillstånd. Detta sätt för en metalls rening eller t. o. m. för
dess framställning direkt ur malmen är numera i vidsträckt
skala begagnadt vid kopparens bearbetning. Det har redan
erhållit stor industriel vigt, enär möjligast ren koppar är det
bästa material för ledningarna till den otaliga mängd elektriska
apparater af olika slag, som numera spela en så vigtig rol
inom tekniken. Äfven for vissa andra metaller har det vunnit
praktisk tillämpning.
33O. Elektricitetskällor för galvanoplastiska
arbeten. - Det förnämsta framsteg, som denna gren af den
tillämpade elektricitetsläran gjort under de senaste årtiondena,
torde vara användandet af maskiner för, alstrande af de
strömmar, som för utfällningen erfordras. Därigenom har arbetet i
flera hänseenden underlättats och blifvit mindre kostsamt. Men
naturligtvis kan man icke göra bruk af maskiner vid andra
tillfällen, än när en stor mängd elektricitet tages i anspråk,
d. v. s. för fabriksmässiga galvaniska utfällningsarbeten samt
när den behöfliga drifkraften kan erhållas. Under andra
förhållanden får man begagna galvaniska eller termoelektriska
staplar. Äfven accumulatorer har man börjat använda för detta
ändamål.
Af de galvaniska staplarne äro de, hvilka lämna en under
längre tid konstant ström, de fördelaktigaste, och de många
konstanta element, som vi i tredje kapitlet beskrifvit, lemna i
detta hänseende rikligt tillfälle till val. Stapelns
elektromotoriska kraft bör icke vara större än behöfligt. I hvarje
särskildt fall är en viss elektromotorisk kraft den mest passande:
använder man mindre, erhålles antingen ingen fällning eller
ock sker denna allt for långsamt; är den elektromotoriska
kraften större än behöfligt, förorsakas onödig kostnad,
hvarjämte arbetet ofta blifver sämre. Den minsta elektromotoriska
kraft, som erfordras för fällning af koppar, uppgår till 0,5 å l
volt, af silfver till 1,5 å 2 volt o. s. v., men är motståndet
stort, erfordras större kraft; likaså när man vill erhålla hastig
utfällning (se § 327). Antalet element, som behöfvas, kan
härigenom bestämmas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
