Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och att myterna visst icke alltid haft en religiös
innebörd, ja, att deras religiösa betydelse egentligen beror
på deras närmare sammanhang med kulten.
Även om den nyssnämnda skolan (som benämnes
den etymologiska eller jämförande eller den
meteorologiska skolan) icke lämnat något positivt resultat på
mytforskningens område, har den dock icke arbetat
förgäves. Den har genom det intresse, den visat alla
religiösa företeelser över hela jorden, banat väg för
den jämförande religionsvetenskapen, och genom att
befrämja iakttagelser av folkskrock, bondebruk och
festseder samt religiösa föreställningar och bruk hos
primitiva folk har den förberett den
religionsvetenskapliga riktning, som i våra dagar står i förgrunden
och som benämnes den etnografiska.
Denna religionsvetenskapliga riktning hämtar sitt
undersökningsmaterial dels från »folklore» (engelskt ord,
som på svenska stundom återgives med
»folklivskunskap», och betecknar den forskning, som sysslar med
gemene mans föreställningar, seder och bruk) dels från
den moderna etnografien, som sysselsätter sig med de
primitiva folkens eller de s. k. naturfolkens liv. Under
inflytande av dessa forskningar har man kommit till det
resultat, att hos de antika folken kulten utgjorde
huvudsumman av religionen. På ett mera primitivt stadium
härskade såväl i Grekland som i Italien magien, som
stundom förmälde sig med vissa kultbruk.
En given följd av detta är den, att i den moderna
religionsforskningen den antika mytologien i dess gamla
bemärkelse förlorat en stor del av sin forna betydelse.
Gudasägnerna (myterna) sakna mestadels religiöst
innehåll, när de icke stå i direkt sammanhang med kulten
och ha därför i stället förvisats till sagans eller
legendens områden. Det har också framgått ur den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
