- Project Runeberg -  Grekisk och romersk mytologi : ordbok /
21

(1918) [MARC] Author: Julius Ebbe Centerwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2

Dionysos, Fermes). Men hon har dock en gemål, den
sotige, halte Hefaistos (se d. o.), som hon är föga
trogen. Av hennes barn med Arecs äro /I:ros och
Anteros (se Eros) de förnämsta. Hennes äventyr voro
ett omtyckt ämne för folkpoesin, vars utövare, de
kringvandrande rhapsoderna (sångarne) och sagoberättarna
samlade omkring sig stora skaror, när de t. ex.
förtalde om huru hennes man, smedernas gud, i ett
konstrikt nät fångade henne och Ares. I hela berättelsen
om det trojanska kriget spelar A. cn stor roll och hon
är i själva verket orsaken till hela tioårsfejden genom
att gynna Paris’ kärlek till Helcna, jordens skönaste
kvinna, till belöning därför, att han tillerkänt hennc
skönhetspriset framför Hera och Pallas (se Paris). Men
ve den, som trotsar hennes makt! Den athenske
prinsen Hippolytos (se denne) störtar hon genom att läta
hans styvmor Faidra bliva förälskad i honom, och den
sköne ynglingen Narkissos, som avspisade nymfen Echo (jfr
d. o.) — hon trånade bort så att endast rösten blev
kvar — blev till straff betagen i sin egen bild och
försmäktade även han och dog. dChariter och Horer
(se dessa 0.) äro hennes tjänarinnor. Då hennes dyrkan
hann till Rom, sammanslogs den med den kult, som
ägnades den gamla italiska gudinnan Venas, (ett namn
besläktat med sanskritordet wexras, kär, ålskad)
begreppsgudinnan för våren, åt vilken Agrilis
(knoppöppningsmånaden) var helgad. Liksom A. i Grekland fick
Venus i Rom tidigt politisk betydelse. Venus Cluacinas
tempel i Rom hade blivit stiftat till minne av föreningen
mellan sabiner och romare. I Rom fanns även ett åt V.
Murcia — enligt sagan uppbyggt av de latinare, som
konung Ancus Martius överflyttade till Rom —
myrtengudinnan, beskyddarinnan av den äktenskapliga kärleken:
ännu i dag sättes myrtenkransen i sammanhang med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:18:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/greromyt/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free