Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
A:s gunstling, i vars tempel på Akropolis hon tog sitt
uppehåll. Under Athens storhetstid fick hon en härlig
bostad i Partkenon (jungfrutemplet) likaledes på
Akropolis, ännu i sin förstöring den präktigaste ruin, som
kommit till våra dagar. Hela Attika hade hon bundit
vid sig genom att i tävlan med Poseidon, som
frambragte hästen, låta det seglivade oliveträdet med dess
närande frukter skjuta fram ur jorden. Till en så
mångsidig gudoms ära firades naturligtvis en massa
fester, isynnerhet i Athen, där hon dyrkades som
stadsgudinna och beskyddarinna (A. Potlas och A.
Promackos). De största bland alla dessa fester var
Panatkenaierna, som vart fjärde år i Athen under flera
dagar firades mot slutet av månaden Hekatombaion
d. v. s. mot mitten av augusti. Festens höjdpunkt var
ett tåg till fots och till häst, som drog genom Athens
gator upp till Akropolis. Gudinnan fick rika gåvor, som
medfördes i processionen: den förnämsta av dem var
hennes rikt stickade praktmantel, gpeplos — med bilder
ur hennes historia, isynnerhet från Gigantomachien —
som hon bar som festdräkt. Frisen på Parthenon
framställer ett sådant tåg. Tävlingar i sport och musik
hörde till. Mindre fester firades årligen. Jfr f. ö.
Palladion.
Sin motsvarighet i Italien hade gudinnan i Menerva
eller i senare form Minerva, av samma stam som
Metis (se ovan). Hos den italiska gudinnan var dock
hennes fredliga värv med yrken, konst och
vetenskap det väsentliga. Frisen på hennes tempel i Rom
framställdes, såsom man ännu i dag ser på de
sparsamma lämningarna, de yrken, som stodo under hennes
bägn. Den förnämsta romerska festen till M:s ära
kallades Quingquatrus maiores 19—23 mars och firades
i synnerhet av dem som bedrevo vad romarne kallade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
