- Project Runeberg -  Grekisk och romersk mytologi : ordbok /
108

(1918) [MARC] Author: Julius Ebbe Centerwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

108

skänk. Konsten har i både äldre och nyare tider med
förkärlek behandlat den sköne gossen.

Geʹnius (av stammen gexr, som bl. a. återfinnes i
ordet generation). G. är sålunda personifikationen av
kraften som framalstrar (brudbädden heter på latin
lectus genialisy och sammanhåller en fysisk eller
moralisk person. Men genrus betyder ock förmåga att
fröjda sig åt vad som är. Att lämna sig åt sin
genius o. d. uttryck betyder därför i latinska språket
detsamma som att göra sig glada dagar. Den girige
»lurar sin genius». Därav kommer det sig att genialis
i latinet (och därifrån genza! i engelskan) betyder glad
och trevlig. Man talade ock om en »födelsestundens
genius», som ibland förknippas med tron på
astrologiens läror och sålunda bestämmer om människans öde.
Denna genius är den skapande förmågan i henne.
Därav latinets Znxgenium och franskans geénrie, i
betydelsen snille. Men då människan, när hon ställes vid
skiljevägen, ej alltid väljer det bättre, låg det nära
till hands att antaga att hon också hade en ond
genius, Vanligast trodde man väl, att genien kunde
vara både ond och god. Fruktansvärd visar sig
genien för Brutus före slaget vid Filippoi och för
kejsar Julianus före drabbningen vid Frygia, där han
fick sin bane. God hade han uppträtt den natt, då
kejsaren i Paris av soldaterna bekläddes med diademet.
G. var en gudom endast för de friborna männen
— slaven och kvinnan hade ingen genius; kvinnans
skyddsande kallas deras juno. Även efter döden
fortsätter han att skydda människan; han är då att
räkna till de dödas skyddsandar, manes (de goda).
Man talar för Öövrigt om genier i pluralis; de
fram
ställas som bevingade barn (gutZ kallas de av
nu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:18:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/greromyt/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free