Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. En nordisk nämnd för arktiska spörsmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ställt de norska aktivisterna emot väggen. Och nu gäller det
att knyta an, där förnuftet sist fick tala.
Den tankegång, som besjälat hela den danska
Grönlandspolitiken, är att allt måste göras fullt planmässigt. Ett system,
som byggts upp så mödosamt, får ej äventyras genom fraser
sådana som den, att ej Grönland vore en enhet. Rättsligt är det
så och måste förbli, även av ekonomiska skäl. Men detta
hindrar ej alls, att man från danskt håll givit förbehållslöst
erkännande åt andra folks insatser, och norrmännen ha
särskilt under förlikningsperioden rönt en förståelse för sina
synpunkter, som ger de bästa löften för ett framtida samförstånd.
Så vitt jag kan se, är tanken på omformandet av Norges
tidsbegränsade rättigheter inom konventionsområdet till
permanent gällande och autonomt handhavda servitut fortfarande
värd att förbli i förgrunden på sätt som under den så
huvudlöst avbrutna diskussionen om detta förslag. Sin suveränitet
över någon som helst del av Grönland ger Danmark givetvis
aldrig upp, och det kommer säkerligen att med största
vaksamhet undersöka, i vad mån monopolhandeln och avspärrningen
tål undantag. Men det norska intresset är å andra sidan så
klart begränsat till jakten och fisket å vissa sträckor, att
inrymmandet av vid dessa områden på stadigvarande sätt
knutna särrättigheter under eget ansvar — administrativt som
judiciellt — måhända efter en grundlig och förtrolig
undersökning av institutets modaliteter kan framstå som den mest
ändamålsenliga befrielsen från framtida tvister. Det folkrättsliga
servitutet äger ännu ej den exakta begreppsbestämning, som
utgör ett av villkoren för dess tjänlighet över huvud att
utjämna ett grannelagsförhållande. Men vår egen historia bjuder
åtskilliga lärdomar av påtagligt värde och å lappmarkerna
lika väl som å Spetsbergens domäner ger tillämpningen dagliga
erfarenheter. Nyligen publicerades en amerikansk akademisk
studie över sirvituten, och Spetsbergen fingo sin givna plats. 1)
1 H. Reid, Int. Servitudes, Chicago, 1932; jfr Fr. Münchs prisbelönta tes,
Kiel 1931.
30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
