Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
konstnären.. Det är Gerda, och han,-som nu stårder,,
ett mål för allas blickar, är Simon — spelmannen, som
satt vid forsen och önskade att strömkarlen skulle lära
honom spela.
Kapellmästaren knackar med sin taktpinne åt ka-
pellet, och en tystnad uppstår, så djup, att man knappt
hör någon andas.
Plötsligt klinga toner genom salongen. Allas hjer-
tan klappå fortare, och man lyssnar för att uppfånga
de klara ljuden. Simon har börjat spela, och åhörarne
betagas allt mer och mer af beundran. När numret
är slut, dånar en bifallsstorm genom salongen och
bravoropen tränga ned möt konstnären. Efter sista
numret flyger ett blomsterregn ned mot scenen, och
bifallsstormen ljuder än starkare. En blomsterbukett,
måhända den vackraste, kommer senare än de andra,
och då Simon ser upp ät sidan, derifrån den kom,
möta hans ögon Gerdas blick. Det svindlar för hans
ögon, och åskådarhopen derate försvinner för honom i
ett kaos ; han ser blott Gerdas tindrande blick och
leende läppar. Han har icke återsett henne, sedan
han första gången lemnade hemmet, och han hade före-
satt sig att icke uppsöka henne, förr än han vunnit
konstnärsära och rykte. Nu hade han uppnått detta
mål, och nu återsåg han henne, som under dessa långa
läroår varit hans käraste, tanke.
En skimrande rodnad sprider sig öfver Simons
kinder, och alla minnen från flydda dagar stå lefvande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
