Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I mellanakten avlägsnade sig grevinnan med sin
son, men ingen brydde sig mycket om hjärtattacken
hon skyllde på, alla var faktiskt spända på hur det
skulle gå för Agnes Kavle. Landshövdingskan som
kommit från Stiftstan var hänförd och
översvallande, och Justine påstod att stora K B för en gångs
skull var fullt äkta i sin förtjusning.
— En född skådespelerska, en storartad upptäckt,
Justine, en ny fru Hwasser! Landshövdingskan var
mycket fördomsfri, hon tog inte illa vid sig över att
hennes dotter blivit avsatt från huvudrollen, ej heller
över att Karin Beata haft en skrattsuccé när hon
skrek med skallande stämma: brassa på under
beck-grytorna, tärnor, danskarna tål vad de får!
— Du måste låta mig få hälsa på primadonnan,
Justine, sade landshövdingskan då spektaklet var
över. Hon måste komma till oss på residenset över en
söndag, Justine upplyste om att vi var dödsfiender,
Karin Beata och jag.
— Så bra, sa landshövdingskan, då ska jag
försona dem. Inte sant, rektorn, vände hon sig till
allmänna läroverkets chef som hon haft vid sin sida
under festei, man ska försona fiender med
varandra? Varför ska Sverige och Norge alltid hålla
på och dras ?
— Det gäller utrikesrepresentationen,
landshövdingskan, upplyste rektorn.
Men hon smålog mot honom.
— Pytt, sade hon, hela sjukan är att de kungliga
inte sitter nog ofta i Kristiania. För resten, snälla
57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
