Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dan med att driva och driva på honom att läsa. Men
vi ämnade inte läsa på befallning någon av oss.
Efter höstterminens betyg kom Justine hem till
herrskapet Andersen och föreslog att jag skulle
flytta över till henne på vårterminen så att hon
kunde övervaka min läsning och hjälpa mig med
läxorna om det behövdes. Ingen av oss vågade säga
nej, men jag uppställde ett villkor: att jag skulle
slippa plugga i jullovet. Det var en härlig is på
skridskobanan, och jag tillbringade hela min tid där
med Rolf. Han åkte runt mig, framlänges och
baklänges, han susade diagonalt över banan som en vind
och så fort musiken kom bjöd han upp mig. Men de
sista dagarna i lovet, som vi räknat så ivrigt med som
en tillgång, fick jag ligga stilla med heta kompresser
och efteråt uthärda Rolfs förebråelser för pjosk.
— Det ska vara flickor som blir hemma för lite
ont i magen, grälade han och det hade han ju rätt i.
Justine arbetade med mig den vårterminen som
man gör med ett företag i vilket man satsat hela sitt
kapital. Det fick inte ligga någon sanning i den
uppfattning som läroverkets rektor så gärna sökte pränta
i henne: att flickor alltid stannade i växten vid min
ålder, varpå pojkarna gick om dem med stormsteg.
Om det vore sant, vad hade då hennes livsverk
tjänat till? Om det besannade sig på hennes egen
Agnes också, hennes kött och blod, för vilket
svårigheter hittills inte funnits, ja, då kunde hon så gärna
gå med sorg i graven med ens.
5. —
Wägner, Genomskådad.
65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
